Erik Lundberg, Christina Garsten, Olle Wästberg
Erik Lundberg, Christina Garsten och Olle Wästberg har undersökt hur svensk demokrati förändrats. Foto: Isabelle Swahn/Sveriges Radio.

Lobbyism viktigare än partimedlemskap för att påverka

"Politiska partierna måste ändra sin kultur"
5:04 min

Svensk demokrati har de senaste decennierna förändrats kraftigt, visar en ny rapport i Demokratiutredningen. Personliga kontakter är idag ännu viktigare för att påverka politiken.

– Många människor är engagerade, många sluter sig samman, även om det inte sker på det sätt som vi traditionellt är vana vid i Sverige. Det finns också ett stort intresse för politik. Sedan ser vi i min egen rapport att fler intresseorganisationer har bjudits in över tid för att utforma politiken. Det är positivt att fler har möjlighet att säga sin mening, säger statsvetaren Erik Lundberg.

Han har, i en ny rapport, undersökt hur intresseorganisationer arbetar för att påverka svensk politik. Rapporten är en del av Demokratiutredningen som ska ta fram förslag till hur man kan öka möjligheterna för folk att vara delaktiga i politiken.

Svensk demokrati är under förändring. Sedan 80-talet har de etablerade partierna tappat över en miljon medlemmar, och en undersökning från SOM-institutet vid Göteborgs universitet visar att förtroendet för politiska partier, kommunstyrelser och fackliga organisationer är lågt.

Olle Wästberg är utredare för Demokratiutredningen. Han säger att även om undersökningar visar att folk är nöjda med demokratin i helhet och valdeltagandet är bland det högsta i världen så har Sverige också bland de längsta valperioderna i världen eftersom vi bara röstar vart fjärde år.

– Det är bara 20 procent av medborgarna som tycker de har något som helst politiskt inflytande mellan valen. Det är ganska lågt. Dessutom har vi stora klassklyftor i Sverige som slår igenom i politiken. Människor som är lågutbildade eller utlandsfödda röstar i mindre utsträckning och har mindre möjligheter att komma fram med sina uppfattningar, säger Olle Wästberg.

Tidigare var det självklart att staten tillsammans med intresseorganisationer, som fackförbund, formade politiken och kompromissade fram gemensamma förslag genom exempelvis offentliga utredningar som staten tillsatte. Även om de offentliga utredningarna fortfarande spelar en viktig roll så är det inte genom att skriva remissvar som organisationer framför allt påverkar politiken i dag, säger Erik Lundberg.

– Vi har en ökad lobbyism som i sig är något positivt. Det handlar om en dialog mellan politiker och tjänstemän. Men det finns frågetecken i vilken grad detta sker i öppna former där medborgarna kan få möjlighet att vad som pågår och se vem som säger vad till vem och så vidare.

Det gör att beslut tas på ett mindre transparent sätt, och att organisationer som har mycket pengar eller bra kontaktnät gynnas, säger Erik Lundberg.

Christina Garsten är professor i socialantropologi vid Stockholms universitet. Hon har också tagit fram en rapport för Demokratiutredningen där hon har undersökt vilka det är som egentligen påverkar svensk politik. Hon säger att det finns omkring 3 000 personer, som hon kallar policyprofessionella, som inte är folkvalda politiker men ändå är med och styr svensk politik. Och gruppen har vuxit kraftigt de senaste åren.

– De jobbar i regeringskansliet som pressekreterare och politiska sekreterare. De jobbar i riksdagspartiernas kanslier, de jobbar inom intresseorganisationer, på PR-byråer och tankesmedjor. De jobbar med att utveckla och driva politik men inte som folkvald politiker. De försöker alltså påverka människors perspektiv på politik. Vad som utgör en politisk fråga och hur man kan hantera den och ge lösningsförslag på politiska problem, säger Christina Garsten.

Det gör det helt enkelt svårt för medborgarna att veta vem som faktiskt beslutar i viktiga frågor, säger Christina Garsten. Många av lobbyisterna går även från att jobba för partier till att jobba för intresseorganisationer, vilket gör att personliga kontakter är viktiga för att få igenom sitt budskap. I längden kan det innebära att det stärker pengarnas inflytande över politiken och försvagar demokratin.

Men Christina Garsten tror att lobbyismen kommer att regleras hårdare i framtiden, och att förslag kommer att presenteras i Demokratiutredningen som ska vara klar i december.

– Dels kommer man få upp ögonen för det, beskriva det och påtala problem gällande öppenhet och ansvarighet. Man kommer säkert utveckla etiska koder och det kommer eventuellt införas någon form av karantänstid för människor som lämnar politiken och går över i fältet för policyprofessionell yrkesverksamhet, säger Christina Garsten.

Olle Wästberg säger att man kommer att presentera flera förslag för hur partier ska tackla att svensk demokrati förändras. Han säger att utvecklingen i sig inte är negativ, men att det gäller att stärka medborgarnas möjlighet till inflytande.

– Det är naturligtvis så att vi som medborgare har lättare än någonsin att få kunskap om politik tack vare internet, och vi har också lättare att skapa en facebookgrupp och få med oss många för att påverka. Det finns en positiv sida av det. Men i övrigt måste de politiska partierna inte minst ändra sin kultur. Vi har varit ute i en del så kallade problemförorter och där säger de enhälligt att i bästa fall ser vi de politiska partierna under valrörelsen och sedan inte förrän efter fyra år. Så får det inte vara, säger Olle Wästberg, utredare för Demokratiutredningen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".