Ett rött trähus bakom höga staket är ett av de slutna vårdhem som Statens Institutionsstyrelse har. Blå himmel med vita moln. Foto: Maja Suslin/TT.
Ett av de slutna vårdhem som Statens Institutionsstyrelse driver. Foto: Maja Suslin/TT.

Allt fler gatubarn tvångsvårdas på slutna hem

4:00 min

Antalet ensamkommande barn som vårdas på slutna vårdhem ökar. Nu vill Statens Institutionsstyrelse öka antalet platser och ta fram en handlingsplan för att hantera situationen.

– Det senaste året har vi haft ett väldigt hårt tryck på den slutna ungdomsvården. En grupp som har ökat väldigt tydligt är ensamkommande barn som placeras på våra statliga ungdomshem. De placeras på samma grunder som andra ungdomar, och det är främst på grund av tungt missbruk och kriminalitet, och att man då inte har gått med på frivilliga insatser, säger Ola Karlsson Rühmkorff, omvärldsanalytiker och presstalesperson på Statens Institutionsstyrelse.

Prognosen är att det kommer bli ungefär 200 ensamkommande barn under året. Mellan 1 januari och 31 augusti i år har 139 ensamkommande barn vårdats, vilket är lika många som under hela förra året. Varje år är det totalt cirka 1 000 ungdomar som placeras inom den låsta tvångsvården, så de ensamkommande barnen utgör en stor del, säger Ola Karlsson Rühmkorff.

För att klara trycket utökar Statens Institutionsstyrelse , Sis, antalet vårdplatser, och nästa vecka öppnar till exempel ett nytt ungdomshem med 14 platser i Tysslinge utanför Södertälje. Men man måste bygga ut sin kapacitet ännu mer och öka ungdomsvården med 75-80 platser på väldigt kort tid, och har därför begärt ökade anslag från regeringen, med 139 miljoner kronor fördelade på tre år.

– När regeringen presenterar budgeten för nästa år så vet vi om vi får de pengarna. Behovet är ju alldeles uppenbart, och vi har ju redan genomfört en omfattande utbyggnad, med en helt ny institution och flera nya avdelningar. Så att behovet är väldigt tydligt, säger Ola Karlsson Rühmkorff.

En utmaning för Statens Institutionsstyrelse är att de inte kan arbeta med den här gruppen, brottsaktiva ensamkommande barn, på samma sätt som med andra ungdomar, som i de flesta fall har ett hem att återvända till och ett nätverk som kan vara ett stöd.

– I vanliga fall finns det ju oftast något slags nätverk, de har en bakgrund, det finns en familj att bygga på. Eller äldre syskon som står för stabiliteten. Och det har ju inte de här barnen, just eftersom de är ensamkommande. Det finns ingen storebror som är skötsam, eller en storasyster som står för stabiliteten. Utan det här är en utmaning för oss, säger Ola Karlsson Rühmkorff.

Förutom detta så är också språket en stor utmaning. När det gäller en del språk så finns kompetens ute bland behandlingspersonalen. Nu när en ny institution med två avdelningar öppnas nästa vecka har det medvetet satsats på att rekrytera personal med rätt språkkunskaper. Men ungefär 60 procent av de som placeras hos Sis är gatupojkar från Marocko och Algeriet som ofta talar språk och dialekter där det bara finns en handfull tolkar i hela Sverige att tillgå. Konkurrensen om tolkarna är hård bland myndigheter som Migrationsverket, polisen och socialtjänsten.

Språkfrågan är det som upplevs som det största problemet ute på institutionerna, säger Ola Karlsson Rühmkorff. Många av de placerade pojkarna förstår inte att ett låst ungdomshem är en social verksamhet som finns för att hjälpa dem och skydda dem mot att bli utnyttjade, och språkhinder kan förvärra situationer.

– Många av dem uppfattar att de är inlåsta i ett fängelse. De tror att vi rapporterar allting till Migrationsverket eller till polisen, och så är det ju såklart inte. Den här typen av kvalificerad, social hjälp har de förmodligen inte sett i sina hemländer, eller i de länder runtom i Europa där de har varit tidigare. De är ju i en väldigt utsatt situation, och även språkliga missförstånd förvärrar deras situation. Det kan leda till våld, onödigt utagerande, att man sjunker djupare in i en depression eller någonting liknande. Så att språkfrågan måste vi lösa helt enkelt, säger Ola Karlsson Rühmkorff.

Nu jobbar Sis med en handlingsplan där man dels ser på språkfrågan, och vill få till en samordning mellan olika myndigheter,  och dels ser på hur man kan utveckla behandlingsmetoderna för de här barnen och ungdomarna som inte har någon familj att bygga på.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista