FAKTA: Vem har rätt till närståendepenning?

Det finns ett antal lagar som talar om vad man som privatperson har rätt till när det gäller anhörigvård och ledighet. Dessa lagar gäller bara för de som bor i Sverige, jobbar här och är försäkrade här.

Närståendepenning

I Sverige kan man få ekonomiskt stöd för att vårda en nära anhörig som är mycket svårt sjuk. Den anställda kan även få närståendepenning om den sjuke vårdas på sjukvårdsinrättning. 

Kravet är att både den som ska vårda och den som är sjuk är folkbokförda eller varaktigt bosatta i Sverige. Detta stöd kallas närståendepenning. Det fungerar ungefär som en sjukförsäkring. Man avstår från att arbeta för att vårda sin närstående, och får ersättning från Försäkringskassan istället för lön.

Men kriterierna för att få ersättning är väldigt högt ställda. Den anhörige måste i princip vara dödssjuk.

Om man uppfyller kraven för närståendepenning kan man begära ledigt hos sin arbetsgivare för vård av närstående.

Denna rätt till ersättning och ledighet för vård av närstående regleras i Lag (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård.

Har man en anhörig som bor i ett annat land och inte är försäkrad i Sverige har man ingen rätt till detta stöd.

Vem är närstående?

Till närstående räknas anhöriga men även andra som den sjuke har nära relationer med, till exempel vänner eller grannar. Med svårt sjuk menas sådana sjukdomstillstånd som innebär ett påtagligt hot mot den sjukes liv.

Båda måste vara försäkrade i Sverige och vården ska ges i Sverige eller i annat EU-land. Man kan inte få närståendepenning om man vårdar någon som befinner sig i ett land utanför EU/EES.

Hur länge?

Närståendepenning kan högst betalas i 100 dagar sammanlagt för varje person som vårdas.

Källa: Försäkringskassan, Jusek

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".