Ljus utanför det HVB-hem i Mölndal där en 22-årig kvinna knivdödades på måndagen. Foto: TT.
Ljus utanför det HVB-hem i Mölndal där en 22-årig kvinna knivdödades på måndagen. Foto: TT.

Fackförbund vill att säkerhetsarbetet på HVB-hem ses över

"Det här arbetet har hamnat i skymundan"
3:30 min

Mycket oerfaren personal och överfulla boenden har lett till att kommunernas arbete med att förebygga hot och våld på hem för ensamkommande flyktingbarn har hamnat på efterkälken, enligt fackförbundet Vision.

– Man har varit väldigt bra på att jobba med de här frågorna för att man vet att hot och våld är något som kan förekomma, men när arbetsbelastningen har ökat och det har blivit överbeläggningar så har det här arbetet kommit lite i skymundan. Det vi vill är att man ska tillbaka till det och att cheferna ska ha tid att jobba med arbetsmiljöfrågor för att förebygga hot och våld, säger Kristina Folkesson, socialpolitisk strateg på fackförbundet Vision.

Förra året sökte över 35 000 ensamkommande barn asyl i Sverige - mer än fem gånger fler än året dessförinnan. Den kraftiga ökningen har satt stor press på landets kommuner att se till att alla får tak över huvudet. I flera kommuner har man varit tvungen att gå ifrån en tidigare princip om att alla barn ska ha ett eget rum och en möjlighet att vara själva - i dag är det istället vanligt att två-tre barn delar ett rum.

Samtidigt så har kommunerna också tvingats anställa hundratals människor med kort varsel för att driva boendena, och det är den här kombinationen som fackförbundet Vision menar har lett till att kommunerna har mindre tid åt att förebygga våld och hot på boendena.

De senaste månaderna har polisen fått in ett flertal anmälningar om bråk på olika flyktingförläggningar runtom i landet, och senast igår blev en 22-årig kvinna som jobbade på ett boende för ensamkommande barn i Mölndal i Göteborg knivskuren till döds.

Louise Parbring, enhetschef på avdelningen för ensamkommande unga på den sociala resursförvaltningen i Göteborg, medger att det är ett problem att barn ofta måste dela rum och bo trångt, men hon tycker inte att säkerheten behöver förstärkas.

– Vi jobbar redan aktivt med de här frågorna. Mycket handlar om förhållningssätt och hur man hanterar de här ungdomarna för att det inte ska bli några ansträngande situationer överhuvudtaget. Det här som skedde igår var en olyckshändelse och är djupt tragiskt. Det kan man inte veta. Det kan vara en flashback eller något som hänt den här unga personen som utfört dådet, säger Parbring.

Parbring säger att det är mer eller mindre oundvikligt att det uppstår konflikter när många människor tvingas dela utrymmen och säger att den bästa åtgärden för att förebygga bråk är att se till att personalen är bra rustad och kan prata med ungdomarna.

– Det här är tonåringar. Det är många i ett hus. Det händer alltid grejer, hemma händer också saker om man har familj, så vi måste ha redskap att ta hand om situationer när man blir trött, sur, irriterad på någon och sådant som händer i livet, säger Parbring.

Parbring bedömer att trångboddheten för ensamkommande barn i Göteborg kommer minska inom kort och att det också kommer minska risken för konflikter - men samtidigt oroar hon sig över att handläggningstiderna bara blir längre och att barnen riskerar att må sämre framöver.

– Vi vet att handläggningstiderna kommer att dra ut på tiden. Där de har varit 6-7 månader tidigare kan det ta upp till två år nu. Det är oceaner av tid för en ung människa. De här komponenterna gör att vi måste jobba mer med konflikthantering för att det kommer att vara ett sämre mående bland ungdomarna framöver, säger Parbring.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".