Clownen Lilja Fredrikson med hunden Goa. Foto: Siri Hill/Sveriges Radio
1 av 2
Lilja Fredrikson med hunden Goa. Foto: Siri Hill/Sveriges Radio
Cecilia Holmgren och Emma Hammar, initiativtagare till Kompisbyrån. Foto: Siri Hill/Sveriges Radio
2 av 2
Cecilia Holmgren och Emma Hammar, initiativtagare till Kompisbyrån. Foto: Siri Hill/Sveriges Radio

Hon clownar för att välkomna flyktingar

"Staten måste fortsätta ta sitt ansvar"
4:32 min

Civilsamhället har gått in med samlade krafter för att välkomna flyktingar när landets kommuner inte räcker till.

Lilja Fredrikson är en av de som engagerat sig.

Hon visar sin trollerilåda, eller sina clownprops som hon kallar dem: en trollstav som kan bli 1,5 meter lång, en bukett med blommor som ändrar färg när man plockar dem, och en målarbok med tomma sidor som plötsligt får färg. Allt verkar möjligt med lite magisk luft. Det är några av de trick hon brukar visa för barn på flyktingboenden där hon uppträder.

Lilja Fredrikson är skådespelare och clown och spelar med organisationen Clowner utan gränser, en organisation som med lek och teater förändrar tillvaron för tusentals för flyktingbarn i världen. Och det var när Lilja följde med Clowner utan gränser till Jordanien för att spela teater i ett flyktingläger som det gick upp för henne att det var detta hon ville lägga sin kraft och tid på. 

– Alla barn i världen har rätt att leka, skratta och utvecklas och det finns så många barn som inte kan det idag. Och de barnen vill jag åka ut och träffa, säger hon.

Det finns en inneboende vilja hos människor att hjälpa varandra, tror Lilja Fredrikson, och att det under flyktingkrisen blev tydligt att svenska myndigheter inte räckte till blev nog en ögonöppnare för många. Det civila engagemanget är helt avgörande i sådana situationer, och även om ingen kan göra allt kan alla öppna sina hjärtan, säger hon.

– Jag tycker att det är otroligt viktigt att vi öppnar våra famnar och välkomnar dem. Vi behöver hjälpa till och för mig att kunna arbeta genom en organisation som Clowner utan gränser, träffa barnen och kunna välkomna dem är helt fantastiskt och gör en otrolig skillnad för dem, säger Lilja Fredrikson.

Eva Thyselius vid Migrationsverket är ansvarig för att samordna samarbetet mellan Migrationsverket och Sveriges frivilligorganisationer, och hon håller med om de ideella krafternas betydelse för att säkerställa ett gott flyktingmottagande. Myndigheterna kan inte stå för allt, säger hon, utan alla måste hjälpa till. Samtidigt får det aldrig bli så att myndigheter lämpar över alltför mycket på de ideella organisationerna.

– Det här med samverkan är ju en knepig fråga. Det är viktigt att man har koll på sitt eget uppdrag och på motpartens uppdrag för staten måste ju fortfarande ta ansvar för det uppdrag som åligger dem, säger Eva Thyselius.

Några andra som tog saken i egna händer är Emma Hammar och Cecilia Holmgren. 2014 startade de Kompisbyrån, en slags kontaktförmedling där nyanlända och etablerade svenskar matchas utifrån sina intressen och sedan träffas och fikar.

De upplevde att det fanns få mötesplatser i Stockholm där nyanlända och etablerade svenskar kunde träffas och därför är Kompisbyrån ett enkelt sätt att stiga utanför sin bubbla, träffa nya människor och i förlängningen skapa större gemenskap i samhället, säger Cecilia Holmgren.

– Det vi vill ha ut av kompisbyrån är att människor ska mötas som två individer och prata med varandra för när man pratar med varandra uppstår ett samförstånd som inte uppstår när man bara går förbi varandra på gatan. Det handlar om gemenskap i samhället.

Från början var de bara ett par kompisar som fikade men på kort tid växte Kompisbyrån och idag har tusentals människor från 79 länder lärt känna varandra över kompisfikor.

Emma Hammar jobbar halvtid med Kompisbyrån medan Cecilia Holmgren avsätter kvällar och helger, för det ligger mycket jobb bakom, berättar de. De tycker att myndigheterna har blivit bättre på att lyfta privata initiativ för det har varit en lång väg dit.

Men uppmuntrande ord räcker inte, tycker de. Fler satsningar på långsiktiga integrationsfrämjande projekt behövs och så måste det bli mycket lättare att ansöka om statlig finansiering för nu går en stor del av tiden åt att skriva krångliga ansökningar, berättar de.

Men framför allt behövs mer finansiering, säger Cecilia Holmgren.

– Det är mycket pengar som satsas på integrationsfrämjande insatser från civilsamhället men det är inte så lätt att få de tag i de pengarna. Det är en utmaning men vi kämpar på.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".