Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Olof Palme och mordplatsen
Foto: Ingvar Karmhed och Victor Lundberg/TT.

Gunnar Wall: "Motivet kan vara Palmes nedrustningspolitik"

"Han beskrevs som landsförrädisk"
5:32 min

Journalisten och författaren Gunnar Wall, som i många år har grävt i Palmemordet, tror att det var organiserat.

På söndag är det 30 år sedan statsminister Olof Palme kallblodigt sköts ned i korsningen Tunnelgatan/Sveavägen i Stockholm. Ett mord som fortfarande är ouppklarat.

Journalisten och författaren Gunnar Wall har i många år grävt i omständigheterna kring mordet och framförallt riktat skarp kritik mot utredningen, som enligt honom redan från början varit kantad av slarv, felfokus och felbeslut.

– Det största felet som gjordes var att Hans Holmér fick den extremt starka roll som han fick under det första viktiga året av spaningarna. Bland annat för att han inte var mordutredare utan en administrativ chef som tog på sig att leda mordutredningen. Han fick också en ställning som gjorde att han kunde köra över åklagarna under sin tid som spaningsledare, vilket strider mot alla lagar och regler.

Hans Holmér, som var före detta länspolismästare i Stockholm och utsåg sig själv till spaningsledare i Palmeutredningen, drev också det så kallade "PKK-spåret", alltså att den kurdiska gerillagruppen PKK skulle ligga bakom Palmemordet. Det gjordes på bekostnad av en förutsättningslös utredning, menar Gunnar Wall.

Att ett flertal tänkbara spår har utretts dåligt, till förmån för till exempel PKK-spåret eller Christer Pettersson, är en tes som Gunnar Wall alltid har drivit under sina år som journalist och författare av en lång rad böcker om Palmemordet.

Även Granskningskommissionen, som granskade polisarbetet kring Palmemordet i slutet av 90-talet, kom fram till att vissa uppslag fått för lite uppmärksamhet i utredningen.

Det gällde bland annat det så kallade "polisspåret", som man aldrig utredde som ett eget spår, säger Gunnar Wall.

– De teman som Granskningskommissionen fann var att infallsvinklar som handlade om känsliga politiska frågor kring mordet inte hade blivit ordentligt utredda. De kom fram till att det visserligen hade det gjorts undersökningar av enstaka polisers alibin men att man hade inte tagit upp någon analys av de uppgifter om högerextrema kretsar som skulle ha samarbetat för att organisera mordet.

På Palmegruppens presskonferens på torsdagen kommenterade förundersökningsledare Kerstin Skarp det så kallade polisspåret, som man fortfarande inte betraktar som ett eget spår:

– Det finns ingenting, enligt vår uppfattning, som heter polisspåret. Det är en hel del löst sammansatta uppgifter som har kommit in om olika polisers agerande. Och de har vi inte diarieförda på något sätt under något som heter polisspåret. Utan de diarieförs då enligt varje händelse.

På presskonferensen framkom däremot att man sedan en tid tillbaka högprioriterar de observationer av personer med walkie-talkies som gjorts vid Sveavägen på mordkvällen, någonting som journalisten Gunnar Wall tycker är bra. Man betraktade nämligen de vittnesmålen som rena fantasier väldigt länge, säger han.

– Det anmärkningsvärda är framförallt att de här uppgifterna har fått ligga i så många år utan att ha utretts, och att Palmegruppen idag uppenbarligen anser att det inte är utrett vad de här sakerna handlar om.

I sin senaste bok, "Konspiration Olof Palme", som kom i fjol, diskuterar Gunnar Wall i vilken riktning man borde ha letat och bör leta framöver för att en dag få till en lösning på den mordgåta som efter 30 år resulterat i den mest omfattande polisutredningen i världen.

– Det har att göra med Palmes roll i det kalla kriget och hans nedrustningsinitiativ, som jag tror kan ha triggat mordet, säger han.

Enligt det givna motivet finns många miljöer som kan vara intressanta att utreda vidare, säger Gunnar Wall. Till exempel den hemliga paramilitära Nato-strukturen Stay Behind, som fanns i många västeuropeiska länder, däribland Sverige, för att försvara landet vid en eventuell Sovjet-invasion.

– Det fanns ganska starka grupper inom försvaret och polisen som menade att Palme stod för en politisk hållning som ibland beskrevs som landförrädisk eller ett svek mot Sverige.

Gunnar Wall är en av många journalister, författare och privatspanare som ägnat sig åt att gräva i Palmemordet genom åren. Bara Christer Pettersson har dömts för mordet, för att sedan i nästa instans helt frias. Fältet har därför varit öppet för att fortsätta gräva i, utveckla och lansera nya teorier kring det nu 30 år gamla mordet på statsminister Olof Palme.

Men många av teorierna har genom åren också varit stolliga, säger Gunnar Wall.

– Det finns ju hur mycket folk som helst som har kommit med påståenden som är helt utan saklig grund. Det finns också över 100 personer som har erkänt mordet. Så att visst måste man vara inställd på att mycket av det som sägs kan vara fullkomligt fel och att en del uppgifter verkligen är stolliga, säger han.


Fakta - spår i Palmeutredningen

Källa: Svenska Dagbladet, Sydsvenskan, TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".