Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Jens Orback: "Palme lade grunden för svensk jämställdhetspolitik"

Publicerat söndag 28 februari 2016 kl 06.00
"Införde särbeskattning och utbyggnad av barnomsorgen"
(5:29 min)
Jens Orback. Foto: Ylva Säfvelin/Palmecentret
Jens Orback. Foto: Ylva Säfvelin/Palmecentret

Olof Palmes inrikespolitik hamnar ofta i skuggan av hans internationella engagemang.

– Tittar man på jämställdhetsområdet så var Palme med och införde särbeskattning och en stor utbyggnad av barnomsorgen. Han genomförde också det som blev föräldraförsäkring så småningom. Reformer som gjorde att det blev mer lönsamt för kvinnor att gå ut och arbeta. Allihopa reformer som lade grunden för svensk jämställdhetspolitik, säger Jens Orback, som är generalsekreterare på Olof Palmes internationella center.

Enligt egen utsago gjorde tre händelser att Olof Palme i sin ungdom till slut anslöt sig till Socialdemokraterna: När han efter studier i USA drabbats av landets klassklyftor, när han efter en Asien-resa såg konsekvenserna av kolonialismen och när han bevittnade en debatt om skatter mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet och Högerpartiet.

För att han skulle ansluta sig till ett parti åt vänster var inte självklart, givet hans bakgrund och uppväxt. Han växte upp på Östermalm i Stockholm, i ett borgerligt hem, och tillhörde överklassen.

Jens Orback tror att politikern Olof Palme präglades mycket av sin bakgrund.

– Jag tror att hans bakgrund gav honom självkänsla och gjorde att han vågade gå i motvind. Sedan fanns det ju en viss besvikelse i vissa kretsar, men talade om "klassförräderi" och sådär, men det tror jag inte bekymrade honom så mycket.

Olof Palme var också en kontroversiell politiker, som vållade till stor debatt, både från vänster och höger. Hans två mandatperioder som statsminister var inte helt utan stora skandaler, som Ib-affären, där bland annat kartläggning av vänstersympatisörer uppdagades, eller Geijer-affären, där justiteminister Lennart Geijer enligt en hemlig promemoria från rikspolischefen till statsministern ansågs utgöra en säkerhetsrisk för sina påstådda besök på en bordell i centrala Stockholm, och där Palme, trots vetskap om promemorians innehåll, bestämt tillbakavisade medieuppgifterna.

Men framförallt hade polariseringen kring Olof Palme att göra med hans ofta djärva utrikespolitiska ställningstaganden.

Han fördömde bland annat USA:s bombningar i Vietnam, Sydafrikas apartheidregim och Pinochets Chile, många gånger med diplomatiska konflikter som följd. Och såhär sa han om Spaniens diktator Franco, i ett tal på Socialdemokraternas partikongress 1975:

– Att dessa satans mördare ska få hålla på. I snart närmare 40 år har de pinat dessa spanska folk. Och de kommer att falla också i den djupaste skam och förnedring. Och historiens dom kommer att bli ohyggligt hård.

Parallellt med det uttalade Olof Palme stöd för en lång rad befrielserörelser världen över, något som också resulterade i stor polarisering. Och vissa ställningstaganden, som det för Röda Khmererna i Kambodja eller kommunismens Kuba, är i historiens ljus fortfarande kontroversiella.

– Det är en del befrielserörelser som visar sig vara bättre på befrielse än frihet, och att veta vem man ska stödja i realtid är inte helt lätt, och någon gång kan det också gå fel, säger Jens Orback, men tillägger:

– Jag lyssnade på Desmond Tutu, som sa att ”hade det inte varit för Olof Palme så är det möjligt att vi hade blivit en rörelse helt utan vita”.

Arvet efter Palme finns och har funnits i många svenska politiker efter hans död, säger Jens Orback. Det finns spår av Palme i den nuvarande utrikespolitiken under Margot Wallström, med hennes ställningstaganden till stöd för Palestina och mot delar av Saudiarabiens politik, eller i Mona Sahlins arbete mot våldsbejakande extremism. Men Jens Orback lyfter också fram borgerliga politiker som Carl Bildt, vars politiska självförtroende bär spår av Olof Palme, kanske på grund av deras liknande bakgrund.

Men Jens Orback konstaterar att det i dagens globaliserade värld, med krig och flyktingkris, ändå skulle vara skönt att ha Olof Palme här

– Det som är samhällsutmaningen nu är i så stora delar en global utmaning, där nationalstaten har blivit lite för trång och liten för att möta de utmaningarna. Och i det arbetet tror jag att Palme hade varit bra, som den internationalist han var.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".