Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

En tredjedel av tvångsvårdade ungdomar är ensamkommande

Publicerat onsdag 16 mars 2016 kl 14.00
"Det är en grupp vi inte är vana vid"
(2:33 min)
Nycklar i ett lås på ett träningsboende för personer som har avtjänat sluten psykiatrisk vård. Foto: Henrik Montgomery/TT
Foto: Henrik Montgomery/TT

Behovet av slutna vårdplatser för ungdomar blir allt större, men resurserna räcker inte till.

Var tredje pojke som tvångsvårdas i Sverige är dessutom ett ensamkommande flyktingbarn, någonting man inte är van vid på Statens insitutionsstyrelse.

– Hittills i år så är det ungefär en tredjedel av alla pojkar som har placerats hos oss som har varit ensamkommande. Och det är en grupp som vi inte är vana vid. Det finns givetvis ingen familj att bygga på och de har en väldigt osäker framtid här i Sverige. Ungefär hälften av de här pojkarna är det som brukar kallas "gatubarn", säger Ola Karlsson Rühmkorff, informationsansvarig på Statens institutionsstyrelse, Sis.

Det är Socialtjänsten som tar beslut om huruvida en person behöver öppen eller sluten vård. Och i allt högre utsträckning gör man från Socialtjänsten bedömningen att det krävs slutna vårdplatser, någonting som Statens institutionsstyrelse har monopol på.

Bristen på slutna vårdplatser gör att allt fler ungdomar istället placeras på öppna vårdplatser, som privata HVB-hem eller i familjehem. Och riskerna med det är många, säger Ola Karlsson Rühmkorff.

– Det är lättare att rymma från privata behandlingshem. Man vet inte var de är, de kan fortsätta med sitt missbruk och att leva på gatan och begå brott. De kan fortsätta att leva det liv som de är vana vid och har vuxit upp under, helt enkelt.

Just nu tillhandahåller Statens institutionsstyrelse 649 slutna ungdomsvårdsplatser. Under året kommer de att utökas med 84 stycken och under 2017 och 2018 med ytterligare 109, skriver Dagens Nyheter idag.

Dessutom har man begärt ett budgettillskott på drygt 140 miljoner kronor av regeringen på tre år som man hoppas kunna få igenom under våren.

Den största utmaningen är inte att bygga upp själva boendena, utan snarare att få tag på tillräckligt kompetent personal, säger Ola Karlsson Rühmkorff. Där konkurrerar man med ett stort antal nystartade HVB-hem över hela landet.

– Vi konkurrerar om samma personal. Sedan är det klart att de privata och kommunala HVB-hemmen också behöver personal. Vi kräver att man ska ha två års eftergymnasial utbildning, det ska vara en personalgrupp som är rätt sammansatt och det ska vara ett bra behandlingsinnehåll.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".