Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Från 2011. En granskning av den svenska psykvården under 2000-talet. Vad har den inneburit för patienter...

Om Det svenska psyket

Publicerat tisdag 1 februari 2011 kl 08.51
Ett berg av blommor och en stor folksamling utanför varuhuset NK, där Anna Lindh skadades så svårt att hon senare avled den 11 september 2003. Foto: Fredrik Persson/Scanpix.

2003 mördades utrikesminister Anna Lindh. Samma år hade flera andra uppmärksammade våldsdåd inträffat i Sverige. Gemensamt för dåden var att samtliga gärningsmän hade ett förflutet inom psykiatrin.

En hetsig debatt startade om den svenska psykvården och dess brister. Både den tidigare socialdemokratiska regeringen och alliansregeringen har sedan dess satsat nästan fem miljarder på psykiatrin.

Men trots det är resultaten otydliga. Och i nästan hälften av Sveriges landsting har psykiatribudgeten snarare minskat än ökat.

Serien ”Det svenska psyket” granskar i fyra program vad satsningarna, och icke-satsningarna, har inneburit för patienter och personal inom psykiatrin i Sverige.

Serien gör också en jämförelse med vårt grannland Norge som genomfört en mycket omfattande reformering av vården för psykiskt sjuka. Men på ett helt annat sätt.

De områden serien tittar närmare på är barn- och ungdomspsykiatrin, slutenvården och möjligheterna för psykiskt sjuka att få arbete eller sysselsättning.

Serien avslutas med en debatt om den svenska psykiatriska vården.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".