Cilla Benkö, vd Sveriges Radio Foto: Björn Dalin. Redigering: Ronnie Ritterland / Sveriges Radio

Cilla Benkö svarade på lyssnarnas frågor om utbudet på Sveriges Radio

Telefonväkteri med VD Cilla Benkö
41 min

I programmet i dag ordnade vi på lyssnarnas uppmaning ett telefonväkteri med Sveriges Radios VD Cilla Benkö.

Telefonväkteriet var öppet för frågor om allt som rör utbudet i P1, P2, P3 och P4. Varför svär vi så mycket? När får vi höra en funktionshinderkorrespondent i Sveriges Radio och kan ni inte läsa sagor på nätterna i P1?

Hundratals lyssnare hörde av sig och alla fick inte plats i programmet. Här kan du lyssna på svaren från Cilla Benkö igen och läsa en står del av svaren. Om inte din fråga kom med så hänvisar vi till lyssnarservice@sverigesradio.se .

Varför pratar medarbetarna på Sveriges Radio så fort när de rapporterar?

Cilla: Jag tror att man kanske är lite rädd för tystnaden ibland. Och det ska vi inte vara. Det gör inget att man andas in och andas ut så att lyssnarna hör att vi tänker. Så jag håller med om att det ibland går för fort och att det är svårare att höra, så det är något vi alla kan tänka på. 

Varför använder man sig inte av slumpmässigt när man tar in lyssnare i programmet Ring P1? Måste redaktionen bestämma?

Cilla: Jag tror att det skulle bli ett väldigt ensidigt program då. En viktig anledning är att många ska få chansen. Risken är annars att det blir samma person som får ringa in gång efter gång. Programmet görs också i flera olika delar av landet och det är ett att se till att det kommer in varierande frågor.

Varför är mitt favoritprogram Ring P1 så kort?

Cilla: Programmet var längre och det kortades och vi har fått en del synpunkter på det. Det är kul att programmet är populärt. Vi kortade programmet lite grand för att vi ville få med en annan aspekt nämligen det som sker i sociala medier. Vi tar in röster från sociala medier och då får de övriga programmen tränga lite på sig. Jag tycker också att P1 publiken ska ta chansen och byta kanal ibland och kanske engagera sig lite i P4. Karlavagnen i P4 är också ett program som bygger på publikmedverkan.

Varför är det så mycket sport i P4?

Cilla: Det är lika många som klagar på att det är för mycket sport som de som klagar på att det är för lite sport. I en framtida radiovärld hoppas jag att vi genomför marksänd digitalradio. Då skull P4 eventuellt kunna bli lite mer det som du efterfrågar. Men i dagsläget så måste sporten och det lokala utbudet samsas i P4.

Varför är det tyst i P1 mellan 01.30 och 03.30?

Cilla: I dagsläget måste vi upplåta den här frekvensen till taltidningar. Det vill säga tidningar för de som inte kan läsa. Så vi har inte tillgång till den möjligheten att sända den tiden på natten. Detta kommer att upphöra 2015 och då kommer det för vår del bli en kostnadsfråga. Vi måste till exempel betala till Teracom för att få sända på den frekvensen. Men det är klart att vi ska fundera på vad vi ska göra med den frekvensen. Då får vi väga den kostnaden mot alla andra kostnader som vi brukar göra.

Kan ni inte läsa en saga på natten för alla som har svårt att sova eller sända pratradio så att de som kör lastbil inte somnar vi ratten?

Cilla: Det är en försvinnande liten del av alla som lyssnar på Sveriges Radio som lyssnar på natten. Som med alla kostnader måste vi väga de mot de kostnader som krävs för att göra de program som görs dagtid. Just nu går det inte vi får se hur det blir i framtiden.

Om det inte går att förbättra ljudet på direktintervjuer som görs över telefon kan man inte läsa upp svaren istället? 

Cilla: Det skulle bli väldigt annorlunda radio. Men nej, det tror jag inte på. Jag tror mer på att försöka förbättra tekniken.

Varför måste korrespondenterna småprata med programledarna i studion istället för att läsa upp ett reportage som spelats in i lugn och ro?

Cilla: Det bestämmer de som gör programmen till viss del själva. Men jag tror på båda.

Måste det vara musik och bakgrundsljud i inslagen så att man ibland knappt hör vad som sägs?

Cilla: De som tycker det kan ha en poäng ibland. Det konstnärliga får inte ta över. Ibland är det kanske bra med rent talat ljud. Men det där måste varje programledare och varje journalist väga i varje enskilt ögonblick det kan ju inte jag bestämma.

Måste ni svära så mycket i radio?

Cilla: Vi svär inte så mycket som vi tror. Vi har räknat på det. Svordomar är fortfarande en del av svenska språket. Vi jobbar på frågan och vi har riktigt duktiga språkvårdare som hjälper oss fram. Jag tillhör en generation som har ett större problem att acceptera vissa svordomar. Svordomar är för en yngre publik en mer naturlig del av talet i dag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".