"Psykisk hälsa bör leda politiska beslut"

Innan politiska beslut tas borde det göras psykiatriska konsekvensanalyser – på samma sätt som man gör miljökonsekvensbeskrivningar. Det kräver Wolfgang Rutz, professor i socialpsykiatri och chef för Enheten för Hälsofrämjande psykiatri i Uppsala.

Landstinget i Uppsala bestämde sig för ett par år sedan att som första landsting i landet inrätta en enhet inom psykiatrin som inte arbetar med sjukdom utan som på olika sätt ska hitta vägar att befrämja den psykiska hälsan. I dagarna lämnade de sin rapport för år 2006, och det är en i stora delar dyster läsning. I en av kommunerna i Uppland tycker t.ex. fler än hälften av alla flickor mellan 16 och 18 år att livet är totalt meningslöst, något som enligt Wolfgang Rutz delvis kan bero på arbetslöshet.

– Vår identitet relateras ju mycket till det vi kan och gör. Hindrar vi ungdomarna att kunna utveckla sin identitet har vi en riskfaktor där, säger han.

Wolfgang Rutz tycker därför att alla politiska beslut borde föregås av psykiatriska konsekvensanalyser.

– Regeringar och stora företag har sina miljöexperter. Vi borde göra precis samma sak när det gäller den psykiska miljön. Jag skulle önska mig att det fanns en analysgrupp i varje landsting eller i varje land som har till uppgift att konsekvensbeskriva politiska beslut, policyförändringar eller andra ingrepp i människornas liv, säger Wolfgang Rutz.

Urban Björstadius
urban.björstadius@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista