Foto: Amy Sancetta SCANPIX

Fågelvingar inspirerar flygindustrin

Den supereffektiva tornseglaren, med smala vingar som tillåter snabba lägesförändringar och glidflykt utan ansträngning, är en förebild när flygplanskonstruktörer vill konstruera till exempel små obemannade spionplan.

I en artikel i Nature beskriver svenska lundaekologer hur aerodynamiken hos tornseglarens ställbara stela vingar har studerats i vindtunnlar.

Tornseglarna flaxar knappt när de på långa vingar bärs fram på hög höjd i bekvämvindar på 8-10 sekundmeter. I Lund och i Groningen i Holland har man undersökt deras remarkabla effektivitet, och forskarna i Lund har sett att tornseglarna flyger nästan jämt - hela vintern, under flyttningen, men också mer oväntat på natten.

– Ja de spenderar även natten på vingarna, vi tror att de sover, säger Anders Hedenström.

Tornseglarens och även till exempel albatrossens stela elegans är en utveckling ur glidflygning, en av flera teorier om flygkonstens ursprung.

Fåglarnas förmåga att snabbt ändra vingformen för att störtdyka mot ett byte förutsätter en smart konstruktion så att vingen inte bryts, något flygplanskonstruktören gärna vill lära sig också. En annan finess är den raketsnabba flykten nästan rakt upp, som Andres Hedenström sett tornseglaren göra för att komma undan en förföljare.

AnnLouise Martin
ann.martin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".