1 av 3
Barbro Alving, korrespondent under spanska inbördeskriget
2 av 3
Pater noster-fyren lämnar Arendals varv
3 av 3
Atomium, 50-talets framtidvision som blickpunkt i Bryssel, med samma kristallform som järn-nickelkärnan i jordens inre

Vetandets värld 29 juni

Veckan som gått - vetenskapligheter i veckan

Pater Noster i nyskick

År 1868 blev Pater Noster-fyren uppförd på ön Hamneskär, utanför Marstrand. Och nu är hon äntligen på väg hem igen efter fem osäkra år på fastlandet.

Det är faktiskt till viss del Vetenskapsradions förtjänst! 
Fyren som anses vara en av landets allra finaste gamla fackverksfyrar, var nära att bli skrot för några år sedan när hon låg nedmonterad i Uddevalla hamn, men räddades efter att ha uppmärksammats i Vetenskapsradion.

Idag är hon i nyskick och ute på turné på sin väg tillbaka tillHamneskär. Vi var med när hemresan började i tisdags.

Malin Avenius
vet@sr.se

Bra miljöval?

De stora energiföretagen satsar hårt på kärnkraft, åtminstone på kort sikt. I andra hand är det kol och gas som drar till sig de stora investeringarna. Först på sikt planerar de satsa på förnybara bränslen.

Till detta kommer att Naturskyddsföreningens Bra miljöval, har minskat sen 2001.
Vad har systemet med Bra Miljöval egentligen betytt för energiföretagens investeringar?

Det handlar ju om konsumentmakt - om många väljer miljövänlig energi, så ska företagen som producerar energi rimligen satsa på det.  Lyssnar företagen verkligen  på de konsumenter som är beredda att betala mer för bättre energi?

Bra miljöval har inte har styrt investeringarna i ny energi, det anser Paul Westin, energianalytiker på Energimyndigheten

Företagen säger att Bra miljöval är viktigt för dem och de mer oberoende analytikerna säger att systemet är marginellt. Vad säger då Naturskyddsföreningen?

Det har iallafall lett till annan miljönytta, menar Naturskyddsföreningen och pekar på att de företag som säljer bra miljöval måste producera el mer miljövänligt, genom att släppa mer vatten i älvfårorna, återföra aska från biobränsle till skogen och investera en viss andel i vindkraft.

Men det krävs alltså stora volymer Bra Miljöval för att systemet ska ha effekt på investeringarna och utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle.

Medverkande i reportaget dessutom: Jonas Greber på EON, Erik Sundström på Vattenfall, Mats Persson på Fortum.
Jonas Almkvist som är energianalytiker på det privata företaget Bergen energi och Johan Kling på Naturskyddsföreningen

Per Hylén
per.hylen@sr.se

Vem vet?

Sista tävlingssvaret för sommaren var: Barbro Alving, som många visste. Solveig Persson i Brastad vann den här veckan; tävlingen är tillbaka  i höst!

 

 

Fler nyheter

Röd solhatt, echinacea, har faktiskt en botande roll vid förkylning;  temperaturhöjning på jorden kan avläsas i det ljus jorden kastar på månen och svenska forskare kom först med att ta reda på hur järn och nickel formerar sig i jordens mitt - de har beskrivit kristallformen som bildas under helvetestemperatur och ohyggligt tryck, och det har de gjort på labbet.

I dag läser vi att genetik-entreprenören Craig Venter har röjt ur det genetiska materialet i en bakterie, och stoppat in material från en helt annan art in i skalet, som en sorts surrogatmamma, man kan säga att det är som om fåret Dolly hade fått föda fram en get i stället.
Steget över artgränserna är en vetenskaplig framgång som siktar mot Craig Venters stora projekt - att skapa en konstgjord bakterie, som ska producera energi i form av t ex väte. Craig Venter vill rädda världens energiproblem, han letar lämpliga bakterier med lämpliga gener runt om världen, även hos svenska forskare. Senast har han också  patenterat förutsättningarna för att odla de här bakterierna - men ännu finns ingen konstgjord bakterie.

Programledare AnnLouise Martin
ann.martin@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".