Fågeldans gav fågelsång

Somliga fåglar kan lära sig nya sånger, medan andra får nöja sig med att kvittra samma gamla läten livet igenom.
Nu har forskare visat att förmågan att lära sig sjunga nya sånger, hos dom fåglar som har den, har utvecklats i nära samspel med de delar i hjärnan som styr kroppsrörelserna.

Det är inte bara kolibrierna i Kalle Anka på julafton som kan lära sig sjunga nya melodier. Verklighetens kolibrier, men också andra sångfåglar och papegojor, lär sig nya toner. Andra fågelarter får nöja sig med att sjunga samma gamla sånger som dom fick med sig från början.

Mycket gammal förmåga
Nu har forskare visat att hjärnorna hos fåglarna som kan lära sig toner liknar varandra, trots att fågelarterna egentligen inte är så nära släkt med varandra.
När dom undersökte fåglarnas hjärnor såg dom att delarna som styr sånginlärningen ligger nära och samarbetar med de delar som styr fåglarnas rörelser. Det här visar enligt forskarna att sångförmågan utvecklats ur kroppsrörelserna och att den förmågan är mycket gammal.
Den kan ha funnits redan hos fåglars, reptilers och däggdjurens gemensamma förfäder som levde för 300 miljoner år sedan.
Kanske har även ljudinlärningen och språket hos människor samma ursprung som hos fåglarna som kan lära sig nya sånger, tror forskarna som publicerat sin studie i Public Library of Science.

Katarina Franck
katarina.franck@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".