Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Banbrytande upptäckt om schizofrenins orsaker

Personer med schizofreni har ovanligt många förändringar i den arvsmassa som styr hjärnans utveckling, enligt en ny amerikansk studie. Det här är en sensationell upptäckt som ger helt ny förståelse för sjukdomens orsaker, menar Lars Farde, professor i psykiatri på Karolinska Institutet.

– Det är så sensationellt eftersom vi har inte andra klara uppslag, eller klara resultat, som visar vad schizofreni är, säger professor Lars Farde. Så om det här skulle vara riktigt kan det vara början till att bättre förstå hur sjukdomen uppkommer och på sikt då också kunna hitta bättre behandling.

Alla människor bär på olika mutationer i arvsmassan men nu har de amerikanska forskarna alltså kunnat visa att patienter som har schizofreni har flera sällsynta förändringar i den del av arvsmassan som styr hjärnans utveckling, än befolkningen i allmänhet.

Forskarna har samlat in DNA både från friska personer och patienter med schizofreni och sett att patienterna med schizofreni har tre gånger så många sällsynta mutationer i hjärnan som friska personer.

Störd verklighetsuppfattning

Schizofreni, som räknas som en av de allvarligaste psykiska sjukdomarna och drabbar ungefär en procent av befolkningen, finns i många olika varianter. Den som är sjuk lider av allvarligt störd verklighetsuppfattning och beteendestörningar, där gränser mellan verkliga händelser och fantasier kan saknas. Ibland, men långt ifrån alltid, ingår också personlighetsklyvningar. 

Men trots att sjukdomen är väl kartlagd när det gäller symptomen så vet man fortfarande mycket lite när det gäller de bakomliggande orsakerna. Det är därför de nya forskningsresultaten är så viktiga, och de skulle kunna leda till bättre behandling av schizofreni menar Lars Farde:

– Om man kan komma det här på spåret, och bättre förstå samspelet mellan arv och miljö under tidigare levnadsår upp till tidig vuxenålder, så ger det en utgångspunkt för insatser som skulle kunna stimulera hjärnans utveckling i rätt utveckling, säger Lars Farde, professor i psykiatri på Karolinska Institutet.

Studien publiceras i tidskriften Science nätupplaga, Science Express.  

Özgür Karlidag

ozgur.karlidag@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".