Enligt nya rön är hällristningarna i Bohuslän gjorda av människor som levde nära havet.

Hällristningar i Bohuslän feltolkade

Bohusläns berömda hällristningar bör tolkas om. Det är resultatet av arkeologen Johan Lings forskning vid Göteborgs universitet.

Med hjälp av en GPS har han kartlagt Tanums hällristningar i förhållande till äldre tiders strandlinjer och sett att en överväldigande majoritet har marin anknytning.

– I exempelvis de hällristningsrikaste områdena som Tanum och Kville så har en majoritet av ristningarna gjorts nära stranden.

Trodde det var fruktbarhetssymboler
10 000 inhackade skepp i berghällarna i Bohuslän är ett av bronsålders mäktigaste historiska dokument, men trots alla de marina motiven har ristningarna ofta tolkats som fruktbarhetssymboler och kopplats till ett jordbrukande samhälle.

Arkeologen Johan Ling vill nu flytta fokus från jordbruksbygden till havet. Hans forskning visar att en stor majoritet av skeppen, liksom de flesta andra hällristningarna, knackats in på berghällar som under bronsåldern låg helt nära havsstranden.

Ristningarna förberedde resor
Havet var centralt för bronsålderns bohuslänningar, menar han. Det var här man bytte handelsvaror, det var här man sjösatte sina stora krigskanoter för resor till Danmark och kanske längre söderut. Kanske var ristningarna vid stranden en viktig ritual för bronsålderns sjöfarande bohuslänningar, säger Johan Ling.

– Som ett exempel: Du ska över till Jylland och hämta dolkar eller skäror i flinta. Havet är farligt, det är farligt att möta. Du artikulerar resan med sådana här ristningar, skulle man kunna tänka sig.

Tobias Svanelid
tobias@prata.nu

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".