Svensk upptäckt kan förbättra diabetesläkemedel

Diabetiker lider brist på insulin och nu har forskare i Uppsala kunnat kartlägga signalämnen som styr hur insulin produceras i bukspottkörteln.

- Vi har funnit att när de insulinproducerande cellerna i bukspottkörteln stimuleras att frisätta insulin involverar det en ökning av cykliskt AMP-koncentrationen och det har man inte känt till tidigare, säger Anders Tengholm, docent på Institutionen för medicinsk cellbiologi, som har varit med och gjort studien.

Cykliskt Adenosinmonofosfat, eller cykliskt AMP, är en så kallad budbärarmolekylmolekyl. Man vet sedan länge att den är viktigt för frisättningen av olika hormoner och andra signalsubstanser i kroppen.

Nu har uppsalaforskarna alltså visat hur cykliskt AMP inverkar på insulinfrisättningen i bukspottkörtelns celler. De har också kunnat se att molekylen och insulinproduktionen pulserar och de här två upptäckterna tillsammans öppnar för mer exakt verkande läkemedel mot diabetes.

Studien presenteras i tidskriften Cell Metabolism.

Lars Broström
lars.brostrom@sr.se