Svensk kritik mot "supermat"

Genförändrad kassava ska göra livet bättre för människor i utvecklingsländer. Fullmatad med näringsämnen ska det räcka med en portion kassava om dagen för att få tillräkligt med näring, men det kommer kritik från svenskt håll.

Gentekniken utvecklas allt mer och ett av användningsområdena är växtförädling. Bland annat pågår forskning kring hur man kan göra grödor mer näringsrika för att lindra svält och undernäring.

Ett internationellt växtförädlingsprojekt, lett av forskare från Ohio State University, arbetar med att genförändra kassava eller maniok som det också kallas.

Rotfrukten kassava är huvudföda för många människor runtom i världen och det här projektet, som enligt forskarna själva är det mest ambitiösa hittills, går bland annat ut på att kassava ska förses med så mycket näringsämnen att det räcker med en portion om dagen för att få i sig den näring man behöver. Liknade projekt har gått ut på att göra ris mer näringsrikt, det så kallade gyllene riset.

– Jag är skeptisk till sån här forsknig. Det angriper ju inte huvudproblemet som är fattigdomen, säger Sten Stymne professor i växtförädling på SLU.

Sten Stymne är inte emot projekten i sig men liknar det med att vi skulle nöja oss med att bara äta havregrynsgröt. Han menar att problemet i fattiga länder inte är att det är för lite näring i grödorna utan att människor är för fattiga för att ha råd att äta en varierad kost.

Ett mer långsiktigt sätt att dra nytta av gentekniken är att till exempel göra grödorna mer motståndskraftiga mot torka och insektsangrepp och att se till att det behövs mindre gödsel, menar han. Då hjälper man till att utveckla jordbruket så att människorna kan tjäna mer och får möjlighet att äta varierat.

– Bättre avkastning och mer miljövändligt är bra för u-länderna och där kan genteknik göra mycket nytta, säger Sten Stymne professor i växtförädling på SLU.

Helena Sannemalm
helena.sannemalm@sr.se