Uppsala universitet får 25 miljoner av IT-miljardär

Uppsala universitet har tagit emot en donation på 25 miljoner kronor från it-miljardären Niklas Zennström, pengar som bland annat ska användas för en professur inom området klimatforskning. Regeringen vill underlätta för den här typen av donationer.

– Klimatförändringsproblematiken är den viktigaste samhällsfrågan vi har och det är därför vi etablerar en gästprofessur just inom klimatvetenskap, säger Niklas Zennström.

Läste själv på Uppsala universitet
Niklas Zennström, som blev känd främst genom att han skapade fildelningsprogrammet Kazaa och internettelefoniföretaget Skype, har inte glömt sitt gamla lärosäte Uppsala universitet, där han läste till civilingenjör och som företagsekonom.
Han donerar nu 15 miljoner kronor som ska gå till en gästprofessur i klimatforskning. Utöver det donerar han tio miljoner till en stipendiefond för forskarstudenter inom ämnet textilvetenskap, ett ämne där hans mor var lärare på just Uppsala universitet.

Utredning tillsatt om skattebefrielse
Donationer av det här slaget står för en liten men viktig del av forskningsfinansieringen för svenska lärosäten. Enligt ingenjörsvetenskapsakademin IVA tog svenska universitet och lärosäten emot sammanlagt cirka 1,2 miljarder kronor i donationer förra året.
Och det här är nåt som regeringen vill se mer av. Därför har man tillsatt en utredning om att skattebefria donationer till forskning.

Fördelar och nackdelar
Olle Edgvist är projektledare vid Kungliga Vetenskapsakademin KVA, som har utrett saken, och han tycker att fördelarna överväger stort:
– En donationsgåva kommer ofta med en signal om vad donatorn tycker är viktigt. En signal vad omvärlden och folk tycker är viktigt och därmed så hjälper det till att ge universiteten en inriktning på viktiga frågor. Nackdelar finns i värsta fall och det kan vara att donatorn ställer krav som inte går att förena med god forskning.

Bra för universiteten att bli utmanade
Personliga donationer som från Niklas Zennström är fortfarande ovanliga i europa, och förknippas kanske snarare med det amerikanska universitetssystemet. Niklas Zennström själv ser ingen risk för att öronmärkta pengar kan leda forskningen åt fel håll.
– Om man tittar på många andra länder, USA till exempel, så kommer ju väldigt mycket pengar till universiteten från privata donationer. Och där tror jag inte det är stort ett problem, USAs forskning är väldigt framstående. Det är bra för universiteten att bli lite utmanade och få inspiration utifrån, anser Niklas Zennström.

Jon Torkelsson
jon.torkelsson@sr.se