Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nobelpris i fysik till viktiga symmetribrott

Publicerat onsdag 8 oktober 2008 kl 07.01
1 av 2
Yoichiro Nambu får halva Nobelpriset i fysik 2008.
2 av 2

På tisdagen blev det klart att årets Nobelpris i fysik går till tre japaner, varav en verksam i USA, för arbete om symmetribrott på mikronivå. Symmetribrott har visat sig vara helt grundläggande i naturens sätt att fungera.

Egenskaper hos elementarpartiklar som förefaller vara varandras perfekta spegelbilder – som plus- och minusladdning – kan under en del omständigheter sluta vara just perfekta spegelbilder.

Det uppstår en liten rispa i symmetrin mellan dem – och det ger enorma möjligheter. Till exempel är det en sån liten assymmetri som förklarar att vi finns till.

Big bang

Vid big bang skapades materia och spegeltvillingen antimateria. De båda är kända för att vid kontakt utplåna varann. Hade symmetrin mellan de här spegelbilderna varit perfekt skulle de verkligen ha gjort det också, konstaterar Richard Jacobsson, fysiker vid Cern i Schweiz:

– Universum skulle inte innehålla planeter stjärnor och galaxer utan det skulle vara i stort sett en tom volym med en viss temperatur – ungefär samma temperatur som universum har i dag, 270 minusgrader Celsius.

Större symmetribrott

Man har funnit en liten assymetri som hindrade denna totala utplåning – men inte en som räcker för att förklara all den materia som finns. Så ett större symmetribrott ska Richard Jacobsson med kolleger försöka hitta med hjälp av den nya acceleratorn LHC, den som nyligen togs i drift vid Cern men som nu snöpligt står stilla för reparation.

Det finns mer arbete vid LHC som grundar sig på teorierna om symmetribrott: Det främsta villebrådet för acceleratorn, Higgspartikeln, som ska förklara var massa kommer ifrån, är också den enligt teorin en effekt av ett symmetribrott.

Från supraledning till partikelfysik

Den äldste av pristagarna, 87-årige Yoichiro Nambu, arbetade på 50-talet med supraledare. Det är material som kan leda ström helt utan motstånd. Där blev han bekant med symmetribrott och Nambu förde över insikter om dem till elementarpartikelfysiken.

Det ledde till att teorier om symmetribrott nu genomsyrar fysikens standardmodell där partiklar och tre viktiga krafter mellan dem beskrivs.

De två övriga pristagarna, Makoto Kobayashi och Toshihide Masukawa, har ägnat sig åt ett symmetribrott som fick dem att inse att standardmodellen behövde utökas med nya kvarkar. Dessa kvarkar upptäcktes småningom också.

Väntad och väl vald 

Att i alla fall den förste och äldste pristagaren skulle få Nobelpris förr eller senare var ganska väntat. Med tanke på att han fyllt 87 var det kanske hög tid.

Bengt EW Nilsson, professor i matematisk fysik vid Chalmers i Göteborg, tycker att Nobelkommittén gjort ett bra jobb:

– Speciellt Nambu har varit involverad före alla andra när han förstått saker och ting, mer än man kanske har insett i efterhand. Man har gått tillbaks till den ursprungliga litteraturen och verkligen förstått hur central Nambu har varit i alla de här tankarna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".