Känguruvård bäst för tidigt födda.

För tidigt födda trivs bäst hud mot hud

Ett sätt att behandla för tidigt födda barn, är den så kallade kängurumetoden som innebär att mamman bär på barnet nära kroppen. Metoden används mycket i utvecklingsländer. Men nu vill WHO uppdatera sina riktlinjer för att göra metoden även mer använd i industriländer, säger Adriano Cattanio som var med och utvecklade WHO:s första riktlinjer om kängurumetoden för nästan 10 år sen.

Anledningen att Världshälsoorganisationen, WH,O måste ta fram nya riktlinjer för kängurumetoden är att 10 år har gått sedan de första kom ut. Dessutom har många nya forskningsrön från olika delar av världen kommit sedan dess. Därför måste riktlinjerna uppdateras.

Hud mot hud hjälper för tidigt födda
Kängurumetoden är ett sätt att behandla för tidigt födda barn, istället för i kuvös. Många studier visar nämligen att kuvöser är stressande för barnen. Metoden innebär att mamman bär på barnet hud mot hud, så att barnet ska kunna behålla värmen.

”Kängurumetod bättre än kuvös”
Den togs först fram av professor Edgar Rey i Bogotá, Colombia i slutet på 1970-talet. Och han fann att barnen behöll värmen bättre, de fick inte lika många infektioner och gick upp i vikt mer än barnen i kuvös. Enligt Nathalie Charpak, som var med och utvecklade metoden i Colombia pekar alla vetenskapliga fakta på att metoden är bättre än kuvös. Och nu måste den rådande attityden att mammor inte kan ersätta kuvöser ändras.

– Vi kan acceptera nya antibiotika eller en ny maskin. Men en mamma... Hon ser inte ut som en maskin, det är problemet, säger Nathalie Charpak.

Akademiska i Uppsala svenska pionjärer
I Sverige har neonatalavdelningen på Akademiska sjukhuset i Uppsala gått i bräschen, som första avdelning som faktiskt erbjuder metoden fullt ut. Nu är förhoppningen att fler avdelningar ska följa samma linje, när Världshälsoorganisationen reviderar sina riktlinjer om kängurumetoden, så att de också inkluderar industriländer. Och att det utvecklas i industriländerna gynnar också spridningen i utvecklingsländer, säger Nathalie Charpak.

– När jag visar bilder i utvecklingsländer på hur man har gjort i Sverige så tänker de, kan de så kan vi.

Milena Dávila
milena.davila@sr.se

Läs också:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".