Forskningspengar styrs av regeringen

Fem nya miljarder ska förstärka forskningen de närmsta åren, det har regeringen lovat. Men med en tredjedel av pengarna vill regeringen själv detaljbestämma vad det ska forskas på, något som möter kritik från forskarhåll.

Sverker Sörlin, professor på Kungliga Tekniska Högskolan och medlem i forskningsberedningen som rådger regeringen i forskningsfrågor, hör till de kritiska.

– Min uppfattning har hela tiden varit att det är äventyrligt att från regeringen alltför mycket lägga sig i hur man vill dirigera pengarna, även inom de strategiska områdena.

– Risken är att man hamnar väldigt mycket i en styrning av forskningen som blir alltför politisk, säger Sverker Sörlin, professor på Kungliga Tekniska Högskolan och medlem i den så kallade Forskningsberedningen som rådger regeringen i forskningsfrågor.

Utvalda områden
Snart presenterar regeringen med högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg i spetsen sin forskningspolitik för de kommande fyra åren. Den enskilt största pengapåsen, 1,8 miljarder kronor, ska satsas på utvalda spjutspetsprojekt inom medicin, teknik och miljö, men där regeringen har bestämt exakt vilka projekt som ska få pengar. Lars Leijonborg försvarar styrningen av medlen.

– Den politiska styrningen finns ju där men den har man ju så att säga hela tiden, i det att staten säger att den vill satsa på till exempel energiforskning eller brottsförebyggande forskning. Men det vi gör här är att ha ett mer transparent system där vi vid ett tillfälle redovisar ett antal strategiska områden.

– Vi kan få en allmän debatt om huruvida vi har valt rätt eller om man bör satsa på annat och det är i varje fall med stor genomskinlighet som den här processen förs, säger Lars Leijonborg.

”Saknas strategi”
En anledning att man gör så här är att det finns ett missnöje med att de statliga forskningsråden inte tagit fram en långsiktig strategi som behövs för att skapa forskargrupper av absolut världsklass.

– Vetenskapsrådet har funnits i årtionden och den här typen av satsningar har inte kommit fram tidigare, säger Leijonborg.

Pär Omling, generaldirektör på Vetenskapsrådet, det största av de statliga forskningsråden, är inte positiv till att forskningsmedel styrs av regeringen.

– Traditionellt sett så har ju vi sagt att det är forskarna som ska få säga var den viktiga forskningen sker, säger Han är tveksam till om det är bra att staten alltför detaljerat i framtiden ska styra vad det ska forskas om:

– Jag tycker man kan diskutera om det här är rätt metod eller rätt sätt att ta fram vilka områden man ska forska på.

Marcus Hansson
marcus.hanson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".