Mer tävlingsinriktade forskningsanslag

I dag presenterar regeringen sin forskningsproposition för de kommande fyra åren. En viktig del blir ett nytt rankingsystem där universitet och högskolor i framtiden ska tävla om pengarna från staten. Antalet publicerade vetenskapliga artiklar och hur mycket pengar forskarna lyckas locka till sig från näringsliv och fonder ska ligga till grund för hur mycket man sen får av staten. Enligt kritiker riskerar systemet att slå hårt mot vissa ämnen.

--Det blir ett system som i princip flyttar mycket pengar till de som redan har möjlighet att få mycket pengar, säger Kåre Bremer, som är rektor på Stockholm Universitet.

Det handlar om 1 500 miljoner i ökade anslag som ska gå till universitet och högskolor, men där hur mycket pengar en skola får beror på hur pass produktiva och duktiga forskare den har.

De som har mycket ska få ännu mer
Regeringen vill att tilldelningen ska gå till så att man mäter dels antalet publicerade vetenskapliga artiklar och citeringar, dels hur mycket pengar lärosätena lyckats ragga ihop externt; alltså från forskningsråd, näringsliv och privata fonder.

Den skola som lyckas publicera många vetenskapliga artiklar och få in mycket externa medel får mer pengar i bonus från staten och tvärt om.

– Då kommer lärosäten att mer eller mindre tvingas lägga om verksamheten mot såna områden där det finns mycket externa medel att tillgå, som medicin och teknik och delar av naturvetenskapen.

Näringslivsstöd räknas med i bedömning
Flera remissinstanser har velat att man bara ska mäta så kallade kvalitetssäkrade medel; alltså pengar från forskningsråden som ju ger pengar till de forskningsprojekt som anses bäst, men regeringen vill att alla externa medel ska räknas med, vilket också inkluderar pengar från näringslivet.

– Det är en stor skillnad att få anslag där man prövas vetenskapligt och att få anslag där man ligger väl till hos exempelvis den lokala politiska makten eller det lokala näringslivet. Framförallt de mindre och medelstora högskolorna och universiteten kommer att bli väldigt beroende av den regionala makthierarkin, säger Bo Rothstein som är professor i statsvetenskap i Göteborg.

Marcus Hansson
marcus.hansson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".