Antibiotika på intensiven gav färre döda

En nederländsk studie visar att intensivvårdspatienter som fick kraftfull antibiotika efter en större operation, överlevde i större utsträckning än patienter som vårdades utan antibiotikabehandling.

Men användingen av antibiotika har drivit på utvecklingen av multiresistenta bakterier, och frågan om när antibiotika ska användas är kontroversiell.

Efter en stor operation är patientens tillstånd ofta kritiskt, kroppen är försvagad och risken att dö av exempelvis lunginflammation är stor.

Genom att rensa kroppen från bakterier med hjälp av heltäckande antibiotika, så kallad bredspektrumantibiotika, kan man förebygga eventuella infektioner, och rädda liv.

Förebyggande behandling gav effekt
Det var slutsatsen av den nederländska studien på 6000 intensivvårdspatienter.

I studien fick två grupper förebyggande antibiotikabehandling med två heltäckande läkemedel, tobramycin och kolistin, så kallade bredspektrumantibiotika.

Den ena gruppen fick behandlingen intravenöst, direkt ut i blodet och den andra endast lokalt i mun och svalg.

Minskad dödlighet
Dödligheten, efter 28 dagar, minskade med över tre procent i båda de två grupperna, jämfört med den tredje gruppen som inte fick antibiotikabehandling alls.

Otto Cars, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet, tycker att studien är intressant, framför allt att det fungerade lika bra att ge behandlingen lokalt i mun och svalg, som att ge det direkt i blodet.

- Det som jag tycker är en viktig slutsats är att om man ska genomföra den här typen av förebyggande behandling så ser det ut som om det räcker med att applicera det lokalt, man behöver alltså inte ge det intravenöst. Det är en stor fördel.

Multiresistenta bakterier sprids
Risken med omfattande användning av antibiotika är att det gynnar sådana bakterier som inte reagerar på antibiotikan, så kallade antibiotikaresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier blir vanligare och vanligare. Att använda heltäckande antibiotika vid en infektion, för att man inte är säker på vilken bakterie som ska bekämpas, ökar spridningen av resistenta bakterier.

Forskarna påpekar i rapporten att studien var för kort för att säga något om spridningen av antibiotikaresistens.

Svår avvägning
Professor Otto Cars tycker att studien är väl genomförd men frågan om hur antibiotika ska användas är fortfarande kontroversiell.

-För varje patient som man räddade livet på så var man tvungen att ge profylax till trettio patienter. Här är en svår avvägning mellan den vinst man kan göra och de långsiktiga riskerna med överanvändning av antibiotika och därmed att vi driver på resistensutvecklingen, säger Otto Cars.

Så trots att en förebyggande behandling kan vara bra på kort sikt så kan det leda till problem på lång sikt. Det är en svår avvägning menar professor Otto Cars.

-Det vi är mest rädda för ar att vi tappar de här viktiga vapnen som antibiotika utgör för att rädda de mest sjuka patienterna.

Anna Nordin
anna.nordin@sr.se

Källa:
De Smet AM, et al ”Decontamination of the digestive tract and oropharynx in ICU patients” N Engl J Med 2009; 360: 20-31.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".