Forskare tar litet ansvar mot bioterrorism

Hur stort är hotet om biologisk terrorism eller det som kallas bioterrorism? Företag och forskare verkar inte ta något ansvar för att förebygga spridning av material, teknik och kunskap till terrorister.

Idag kan vem som helst både köpa de fyra byggstenar som ingår i DNA och en s.k. DNA-maskin, påpekar Ingegerd Kallings, chef för Världshälsoorganisationens, WHO:s, samarbete för biosäkerhet.

-– Ja, idag kan vem som helst köpa dem.

Härom året köpte engelska journalister DNA-byggstenar till smittkoppor. Idag kan vem som helst köpa en DNA-maskin, som sedan kan programmeras med inköpta DNA-byggstenar till vad det nu är som man vill ha.

Den 10 juni offentliggöra Eu-kommissionen ett policy dokument om hur man förebygger, upptäcker och hanterar terrorattacker med biologiska, kemiska och nukleära ämnen. Det svenska ordförandeskapet ska sedan ta fram en handlingsplan som både tar hänsyn till allmänhetens önskan om kontroll av farlig forskning och handel, och värnar om forskarsamhällets vetenskapliga frihet och självbestämmande.

Ett bekymmer i sammanhanget är att bioterrorism diskuteras intensivt inom säkerhetspolitiken, men knappas alls bland forskarna säger Ingegerd Kallings. Och det lär dröja innan det finns ett regelverk vilket ansvar t.ex. biomedicinska forskare har för att förebygga spridning av material, teknik och kunskap till terrorister.

-– Det är säkert fem år, om det inte händer något stort, någon yttre händelse som tvingar på oss åtgärder. Då kan det gå fortare säger Ingegerd Kallings, chef för Världshälsoorganisationen, WHO:s samarbete för biosäkerhet, med säte i Solna.

Reporter Staffan Forsell

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista