Homo Floresiensis hade fötter som var helt olika moderna människors, visar en ny studie. Foto: Djuna Ivereigh/ARKENAS.

Dvärgmänniska från Flores var egen art

Ny forskning tyder på att dvärgmänniskan Homo floresiensis, som levde på en ö i nuvarande Indonesien så sent som för 19 000 år sedan, utgjorde en egen art i gruppen hominider. De var därmed inte kortväxta eller missbildade människor, som vissa har hävdat, utan snarare avlägsna kusiner till den moderna människan.

Samtidigt som fullt moderna människor hade etablerat sig i stora delar av världen, levde en märklig typ av människa kvar på ön Flores i Indonesien.

Homo floresiensis var kortväxta, bara cirka en meter höga, och vägde runt 30 kilo och de levde så sent som för 19 000 år sedan. Totalt har man hittat ett halvdussin ofullständiga skelett, inklusive en skalle, allihop i samma grotta på Flores.

Utgjorde egen art
En fråga som man debatterat är om det rör sig om en egen art av hominid, eller om de istället var sjuka eller missbildade människor. Två studier som idag publiceras i Nature ger starkt stöd åt teorin att Homo floresiensis faktiskt utgjorde en egen art och att de grenade av sig från människor för mer än en och en halv miljon år sedan.

I den första studien har forskare granskat de de fötter man hittat. De visar att Homo floresiensis kunde gå upprätt men att de inte var anpassade för att springa, som moderna människor är.

– Allt visar att de var upprättgående, men deras anpassning till tvåbenthet var inte lika avancerad som hos oss eller som hos Homo erectus, säger Lars Werdelin, paleontolog på Naturhistoriska Riksmuseet i Stockholm.

Krympte i storlek
Den andra studien ger stöd åt tanken att Homo floresiensis skildes av från en tidig typ av Homo erectus, och sedan krympte i storlek genom årtusendena. Det kan förklara varför Homo floresiensis hade så liten hjärna.

– De har kommi till ön som större, och sedan blivit mindre för att kunna bibehålla en fungerande populationsstorlek. Det skulle följa mönstret hos andra däggdjur som också har blivit dvärgformer på öar, säger Lars Werdelin.

Jon Torkelsson
jon.torkelsson@sr.se

Referenser:
Jungers, Harcourt-Smith et al (2009). The foot of Homo floresiensis. Nature Vol. 459 Issue 7243.

Weston, Lister (2009). Insular dwarfism in hippos and a model for brain size reduction in Homo floresiensis. Nature Vol. 459 Issue 7243 pp 85-88.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".