Blodsockernivåer i ett långt perspektiv kan vara avgörande vid diabetes. Foto Bika Das.
Diabetes

Blodsocker på lång sikt viktigt

Diabetespatienter som verkar må bra med fina blodsockervärden kan ändå bli sjuka i följdsjukdomar. Det tycks bero på att blodsockernivåerna flera år tillbaka också påverkar dagsläget. Det visar en avhandling i klinisk diabetesforskning vid Sahlgrenska Akademien i Göteborg av Marcus Lind.

– Vi förstår nu då att det gäller att komma in på ett väldigt tidigt stadium, att aldrig låta patienten få en dålig blodsockerkontroll, säger Marcus Lind.

Det historiska perspektivet på hur blodsockernivåerna har sett ut spelar alltså stor roll, det som har kommit att kallas det metabola minnet. Det här kom Marcus Lind med kollegor på när de satt och grubblade över en banbrytande amerikanska studie från början av 1990-talet.

Viktigt vid olika tidpunkter
Istället för att utgå från att en nivå av blodsocker alltid hade samma vikt, så har man kommit fram till att blodsockernivåer vid olika tidpunkter kan ha olika betydelse. För en diabetespatient som under tolv år får sänkta blodsockervärden för att hindra problem med ögonen är resultatet knappt mätbart de tre första åren, medan de tre sista åren i tolvårs studien blir effekten väldigt kraftig, att varannan som behandlas slipper nytillkomna ögonskador.
Så kraftiga resultat hade man inte räknat med, säger Marcus Lind.

– Nej, det var något som förvånade oss väldigt mycket att effekten blir så här varierande över tiden.

Amerikanska forskare från Oregon har också tagit kontakt med det västsvenska forskarlaget för att kunna göra en simulator av risker för varje enskild patient vad gäller behandlingar och följdsjukdomar.

Viktigt för annan forskning
Diabetes är en folksjukdom med 350 000 kända fall i Sverige. Det gör att många patienter kan ingå i studier. Men de här resultaten menar Marcus Lind borde påverka annan medicinsk forskning:

– Generellt idag i forskningen tänker man inte på att en effekt kan variera så annorlunda över tiden. Det är vanligt när man tittar på en behandling eller riskfaktor, att man börjar med ganska korta studier, kanske ett halvår eller ett år för att se om man kan se någon effekt på ett organ. Men vi ser här att det finns en risk att man då inte lyckas upptäcka en behandling eller en riskfaktor som kanske är själva nyckeln till en ovanlig sjukdom.

Men gäller det bara ovanliga sjukdomar?

– Nej men vid ovanliga sjukdomar har man betydligt mindre forskningsresurser, eller inte har råd att göra en lång studie, säger Marcus Lind, som nyligen doktorerat. 

Annika Östman
annika.ostman@sr.se

Referenser:
Marcus Lind, Glycaemic control: evaluation of HbA1c as a risk factor and the effect of modern insulins in clinical practice, 23 april 2009, Göteborgs universitet
Lind M, Odén A, Fahlén M, Eliasson B. The true value of HbA1c as a predictor of diabetic complications: simulations of HbA1c variables. PLoS ONE. 2009;4:e4412.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".