Smarta rovdjur inte alltid sociala

Biologer har länge undrat hur det kommer sig att vissa djur utvecklat större hjärna än andra. Ofta har skillnaden i hjärnstorlek förklarats med att en större hjärna ger fler möjligheter att knyta sociala band till andra djur och att samarbeta i en flock. Men en ny studie visar att svaret kan vara mycket mer komplicerat.

I en artikel i amerikanska vetenskapsakademins tidskrift PNAS visar två amerikanska evolutionsbiologer att det finns olika anledningar till att rovdjurs hjärnor har ökat i storlek genom evolutionen.

De två biologerna studerade nästan 300 landlevande rovdjur, både arter som lever nu och arter som dött ut. Deras analys visar att det bara är hos hundar som det finns en tydlig koppling mellan ökande hjärnvolym och ökat socialt beteende.

Björnar, små katter och vesslor har däremot stora hjärnor i förhållande till resten av kroppen, utan att för den skull vara sociala. Surikater, som lever i södra Afrika, är på motsvarande sätt ett exempel på ett socialt flockdjur med en liten hjärna i förhållande till resten av kroppen.

I studien pekar forskarna på minst sex olika förändringar i hjärnans storlek bland rovdjuren, vilket enligt dem själva visar att orsakerna bakom en större hjärna är långt mer komplicerade än vi hittills har trott.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista