Ingen träff i litet svenskt DNA-register

Igår körde SKL, Statens Kriminaltekniska Laboratorium, DNA från den keps som tros kunna tillhöra Anna Lindhs mördare mot polisens DNA-register. Men det blev ingen träff i det svenska registret, som bara innehåller ungefär 2000 personers DNA-profiler.
Hade vi haft ett sånt DNA-register som de har i England hade chanserna varit större - det omfattar två miljoner personer. Anledningen till att det skiljer så mellan olika länder är skillnader i lagstiftningen. I Sverige samlas DNA-prover som tas under förundersökningar av vissa grova brott, och de sparas i registret bara om det blir fällande dom. I England råder en helt annan princip. Inte alls lika stränga krav ska uppfyllas för att en persons DNA får sparas i registret. Dessutom har det engelska registret funnits längre. Det svenska DNA-registret bildades år 2000. I övriga nordiska länder påminner reglerna om det svenska, men i exempelvis Tyskland är DNA-registret mer omfattande - där finns 200 000 personers DNA-profiler registrerade.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".