Nobelpris till supraledare och supravätskor

På tisdagsförmiddagen tillkännagav Vetenskapsakademin att ryskfödda Alexei Abrikosov och Vitalij Ginzburg samt britten Anthony Leggett får 2003 års Nobelpris i fysik. Forskarna har gjort avgörande insatser kring supralare och supravätskor som används exempelvis i magnetkameror, som också var ämnet för Nobelpriset i medicin. Pristagarna delar på tio miljoner kronor.
Supraledare är en kemisk förening av material som kan leda ström helt utan motstånd, utan att det försvinner något på vägen som i vanliga elkablar. De båda ryssarna, Abrikosov och Ginzburg, har ägnat sig åt att förklara hur det här fenomenet uppstår. De gjorde sina beräkningar i Moskva redan på 50-talet och deras teorier har gjort det möjligt för andra forskare att leta efter och hitta nya material med supraledande egenskaper. Dessutom förklarade Abrikosov och Ginzburg varför vissa supraledare fungerar i starka omgivande magnetfält, medan andra inte gör det. Det är kunskap som gjort det möjligt att tillverka supraledande magneter som används till exempel i sjukhusens magnetkameror. Utan så starka magneter skulle man inte kunna få fram så skarpa bilder där läkarna på bråkdelen av en millimeter kan urskilja detaljer i hjärnan och andra delar av kroppen. Ett annat användningsområde för supraledare är i partikelacceleratorer, där elementarpartiklar acceleras till höga energinivåer. Ett sätt att studera de allra minsta detaljerna i materiens struktur. Forskning i partikelacceleratorer hoppas bland annat kunna ge svar på frågor om Big Bang. Supraledare används också i andra sammanhang, men ett problem är än så länge att de bara fungerar under riktigt frostiga förhållanden. Magnetspolen i magnetkameran, till exempel, måste kylas ned med flytande kväve till cirka 200 minusgrader. Därför jobbar många forskare frenetiskt världen över på att hitta material som är supraledande i rumstemperatur. Något som skulle revolutionera den här användningen. Den som lyckas med det kan räkna med nobelpris i framtiden. Tredje delen av 2003 års Nobelpris i fysik handlar om supravätskor. det är ett närbesläktat, men ännu märkligare fenomen som hittills inte har någon praktisk tillämpning. Kyler man flytande helium till väldigt låga temperaturer blir det supraflytande, och får en mängd fascinerande egenskaper. Vätskan förlorar allt motstånd och rinner fritt ut ur det kärl där det förvaras, och rinner till och med uppåt. Engelsmannen Anthony Leggett får Nobelpriset eftersom han förklarade varför detta sker redan på 70-talet.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista