Urkilot i Paris osäker förebild

Kilogramprototypen i Sèvres utanför Paris, rättesnöret för alla andra kilon, kan snart vara historia. Jämfört med metoderna för att definiera andra grundenheter i SI-systemet - en meter, eller en sekund - är urkilot i Paris inexakt och osäkert. Nu arbetar flera forskarlag med att hitta ett nytt sätt att bestämma grundenheten för vikt.
Ett kilogram är definitionsmässigt vikten av den cylinder av platina och Iridium som finns i ett kassavalv i Sèvres utanför Paris. Jämför med de andra sex måttenheter som är grundenheter i det internationella SI-systemet framstår den här metoden som ganska. De andra definitionerna utgörs inte av föremål utan snarare av uträkningar, och de grundar sig på fysikaliska konstanter. En meter till exempel - den definieras som den sträcka ljuset förflyttar sig i absolut vakuum under en noga angiven bråkdel av en sekund. Och en sekund är i sin tur den tid som krävs för ett exakt antal svängningar i en cesiumatom. Exakt och lika överallt och alltid. Kilogrammet däremot har hittills fått nöja sig med att vara en metallklump i ett kassavalv. En klump vars vikt dessutom förändras lite då och då, utan att någon egentligen har riktigt bra koll på hur och varför. Ny definition på gång Men nu jobbas det på flera håll i världen intensivt på att få till en evig, exakt, oförstörbar och ostjälbar definition även av kilogrammet. En av flera metoder går ut på att helt enkelt räkna atomer. Ett visst antal kiselatomer till exempel skulle kunna få definiera ett kilo. Eftersom atomer är ohyggligt små, krävs förfinade metoder för att exakt kunna räkna hur många av en viss sort man har. Och en tysk-belgisk atomräknargrupp har nu funnit ett sätt att räkna kiselatomer med en osäkerhetsfaktor på bara en på tre miljoner. Risk för en felräknad atom på tre miljoner alltså, men snart hoppas de ha kommit ner till en osäkerhet på högst en på trettio miljoner. Om det blir den här gruppen eller någon annan metod som får bestämma framtidens kilogram återstår att se, men säkert är att cylindern i Sèvres snart kan förpassas till vetenskapshistorien.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista