Feberenzym identifierat

Forskare vid Linköpings universitet har lyckats identifiera exakt vilket enzym som utlöser feber vid inflammationer. En upptäckt som kan leda till nya febernedsättande mediciner - utan de biverkningar som dagens mediciner har.
- De här försöken vi gjort är, som jag ser det, ett definitiv bevis på att det finns en specifik mekanism som triggar igång feberreaktioner vid inflammation, säger Anders Blomqvist professor i smärtforskning vid Linköpings universitet, och den som står bakom identifieringen av feberenzymet. Vid en inflammation i kroppen så är feber en helt naturlig reaktion, ett sätt för kroppen att bekämpa problemet. Men hittills har man inte kunnat visa exakt hur hjärnan får kännedom om precis när den ska utlösa febern. När man drabbas av en inflammation så frisätts ämnen som går ut i blodbanan, men normalt sett så skyddar sig hjärnan från blodet i den så kallade blodhjärnbarriären. Där sitter celler inuti blodkärlen, tätt ihop, och sätter stopp för främmande ämnen. Men, Anders Blomqvist och hans kollegor har tidigare misstänkt att blodkärlsväggarna är tapetserade med mottagarämnen som släpper in dom här inflammatoriska ämnena till hjärnan. Vid det här insläppet bildas en rad olik enzymer. Och nu har man lyckats identifiera exakt vilket av dessa enzym, som slutgiltigt når fram till hjärnan och sätter igång feberreaktionen Försöken har gjorts på genförändrade möss, där man sett att möss utan det här enzymet inte har drabbats av någonn feber. En upptäckt som man på Linköpings universitet hoppas ska göra det möjligt att ta fram ett nytt smärtstillande och febernedsättande läkemedel som specifikt angriper det här enzymet. Dagens mediciner ger onödiga biverkningar Idag äter miljontals svenskar febernedsättande eller smärtstillande mediciner - antingen tillfälligt vid förkylningar och influenser, eller kontinuerligt under längre perioder - vanligt bland folk som lider av kroniska smärtbesvär, till exempel reumatism. Men de läkemedel som finns i dag angriper alla möjliga enzym, allstå flera olika funktioner i våra kroppar, och orsakar därför också alla möjliga biverkningar - från magbesvär och njurbesvär till påverkan på hjärt- och kärlsystemet. - Ett nytt preparat som hämmar bara det här enzymet skulle därför bli till stor nytta, säger Anders Blomqvist, eftersom vi då troligen skulle kunna minimera risken för onödiga biverkningar. Flera läkemedelsbolag har visat intresse för Linköpingsforskarnas resultat, men att få fram nya läkemedel kommer att ta flera år. Källa: Nature Neuroscience.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista