Metangas starkare än beräknat

Växthusgasen metan har en starkare påverkan på klimatet än vad bland annat FN:s vetenskapliga klimatpanel räknat med. Det visar en ny studie där forskare undersökt kopplingen mellan luftföroreningar och metangas i atmosfären.

Kornas matsmältning gör att just produktionen av nötkött och mjölk står för stora utsläpp av metan till atmosfären. Även om det är koldioxid som är den stora boven i utsläppsdramat i klimatsammanhang, eftersom det släpps ut så mycket mer av den växthusgasen, så är metan en mycket starkare växthusgas.

Vetenskapsmän har tidigare sagt att om man jämför ett kilo koldioxid med ett kilo metan så har metan 20 till 25 gånger starkare klimatpåverkan än koldioxid. Men enligt den studie som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Science idag, så är det lågt räknat. Metan bör istället klassas som 30 till 35 gånger starkare.

– Det betyder att det blir viktigare att reducera metanutsläppen än vad det var tidigare, säger Henning Rodhe som är professor emeritus i kemisk meteorologi vid Stockholms universitet.

Det handlar inte om att forskarna tidigare räknat fel på själva metangasens värmande effekt, utan istället rör det sig om att metangasen också hindrar andra luftföroreningars kylande effekt. Svaveldioxid är en luftförorening som hamnar i luften och atmosfären inte minst genom utsläppen från fartyg. När svaveldioxiden bryts ner i atmosfären bildas det partiklar som har en nedkylande förmåga. Men när det blir mer metan i luften så försvåras den nedbrytningen och kylningseffekten minskar. Metangasens värmande effekt blir alltså då starkare.

Men även om svavelpartiklarna har en kylande effekt så är de dåliga för vår hälsa och närmiljön. Men då man minskar svavelutsläppen så krävs det alltså större utsläppsminskningar av växthusgaser för att den globala uppvärmningen inte ska bli ännu starkare.

– Tidigare har det varit så att de som är forskare och beslutsfattare i klimatfrågan har varit en grupp medan de som har studerat luftföroreningarna med en mera lokal karaktär har varit en annan grupp av forskare, säger Henning Rodhe. Men vi har nu börjat inse att det här hänger ihop. Man kan inte prata om klimatet utan att samtidigt tala om luftföroreningarna.

Malin Olofsson
malin.olofsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".