1 av 2
Foto: Michael Gallacher, Scanpix
2 av 2
Professor Kerstin Lindblad-Toh har kartlagt hästens genom. Foto: Malin Olofsson

Hästens arvsmassa kartlagd

Nu är hästens arvsmassa kartlagd. Det finns stora likheter mellan hästens och människans arvsmassa. I förlängningen innebär det att forskarna med hjälp av hästens gener lättare kan ta fram läkemedel som kan bota människor.

– Det finns mer än 100 sjukdomar som i princip är samma hos hästar och människor. I och med att det är lättare att hitta sjukdomsgener hos hästar så kan man då ta genvägen från hästens sjukdomsgener till mänskliga patienter och kanske hitta samma gener där, säger Kerstin Lindblad-Toh som är professor vid Uppsala universitet och ansvarig för kartläggningen av ryggradsdjur vid Broad Institute i Boston, USA.

Människan och hästen har mycket gemensamt, inte minst vad gäller allergier och eksem. Men kartläggningen av hästens arvsmassa kan också komma till användning för ögonsjukdomar. Och då är det samma hästras som Pippi Långstrumps "Lilla Gubben" är av, som kan vara intressant. För genen som gör att hästen är prickig har också en annan funktion.

– Vi har hittat genen som ger prickar så som "Lilla Gubben" har, och den genen ger också upphov till nattblindhet hos hästar, det vill säga de har svårt att se i mörker. Det finns människor som har samma problem. Så även om vi inte har hunnit dit ännu så skulle det vara intressant att titta på om människor med nattblindhet har samma gen, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Det är inte bara medicinforskare som är intresserade att få veta mer om hästens gener. Även de som håller på med avel kan ha nytta av kartläggningen av arvsmassan.

– Det är många som avlar fram hästar som ska springa fort eller vara stora och starka. På samma sätt som vi kan hitta sjukdomsgener kan vi också hitta gener som styr de arvsanlagen. I framtiden kan man tänka sig att man kan ta hjälp av gentester för att få fram just de egenskaper man vill ha hos en häst, säger Kerstin Lindblad-Toh.

Hästen är det åttonde däggdjuret ut på banan när det gäller kartläggning av arvsmassa. Däggdjuren som ligger före - vars genom redan är framtaget - är människan, musen, råttan, hunden, kossan, makaken och schimpansen.

Malin Olofsson
malin.olofsson@sr.se

Referens: Wade et al. Genome sequence, comparative analysis, and population genetics of the domestic horse. Science DOI: 10.1126/science.1178158

Hör även Kerstin Lindblad-Toh berätta om varför det är bra att kunna forska på hästens gener, även om människans hela genom redan är kartlagd:

Tidigare publicerat på samma ämne:

Läs mer!

Genom är en levande varelses hela uppsättning av arvsanlag. Men hur kartlägger man hela genom? Varför undersöks genom? Och vad gör egentligen alla gener?

Hitta svaren på: #link=163538# (ett projekt på Kungliga ingenjörsvetenskaps-
akademien, IVA).

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".