Tioårsjubileum för nätets förvaltare

På Internet-dagarna (3-5 nov) i Stockholm kunde man för tionde året i rad ta tempen på nätet, kolla trenderna, utifrån en i huvudsak teknisk vinkel.

Visserligen talades det även mycket om sociala medier, Facebook, Twitter osv, och även en del om hur konventionella media, tidningar/etermedia påverkas av informationsspridning t.ex. genom bloggar. Men man får inte glömma att Internet är ett datanätverk som behöver pysslas om av nätverksfolket.

När den här konferensen startade för tio år sedan handlade det nästan enbart om hur man tekniskt förvaltar adresssystemet för domännamnen. Det är "nervsystemet" som gör att du hittar rätt när du skriver in en webbadress eller att ett mejl hamnar på rätt ställe.

Hur mår nätet? frågar sig nätverksfolket. Svaret får man, om man på olika vis mäter hur nättrafiken funkar. Det har skett en viss förbättring, men hälsotillståndet är långt ifrån helt ok, var årets besked i rapporten "Hälsoläget i .se 2009".

.se- stiftelsen som står bakom arrangemanget har utökat konferensens teman successivt, så att också användare, inte bara datanördar, kan få ut något av att delta. I år låg ett stort fokus på bredband och mobiltelefoni.

Vårt nuvarande mobilsystem (3G) är en blandning av gammal röstkommunikation och datatrafik. Men 4G, som nu för fullt installeras i operatörernas master, ska enbart gälla IP-baserad kommunikation, dvs. allt skickas som datapaket. Och det intresserar givetvis nätverksnördarna särskilt, eftersom Internet-protokollet gör det möjligt att även adressera prylar på nätet. Många hävdar att nästa stora IT-trend är "prylarnas/sakernas internet".

Vid ser redan början till "prylnätet" hos de nya elmätarna, som är uppkopplade till mobilnätet och automatiskt meddelar mätarställningen till andra datasystem. Men ändå, på Internet-dagarna ifrågasatte somliga debattörer om det verkligen behövs mer datakapacitet i mobilnätet, eller om det mest är en dröm om ökade intäkter för mobiloperatörerna. Ingen kan särskilt tydligt peka ut vad den kraftigt utökade datatrafiken ska användas till.

Men operatörerna var på plats på konferensen och meddelade att 2011 körs 4G igång, och nu väntar man bara på att spännande tillämpningar ska dyka upp. Sverige ligger långt framme med 4G-utbyggnaden som sker med mobilstandarden LTE (för en gångs skull verkar tekniker och bransch i hela världen från början vara enade om EN standard, sådan framgång!).

Haken är inte oväntat våra nuvarande mobiltelefoner, hur nya och fina de än är, måste bytas ut för att vi ska kunna dra nytta av 4G. Men har vi vant oss vi att byta mobiltelefon vart tredje år, så ska väl det inte vara något problem, resonerar branschen.

Det visades ändå konkreta exempel på områden där 4G behövs, t.ex. komplexa system för styrning av kollektivtrafiken. Den ökade kapaciteten i 4G (uppemot 40 mbit/sek, jämfört med 3G - 5-10 mbit/sek) är bra till högupplöst kameraövervakning, t.ex. i bussar.

Mer "spejsade" visioner talar om minirobotar som utför operationer i din kropp på distans. Kirurgen skickar ett paket med posten till dig. Paketet innehåller narkoskit och en liten robot som vandrar in genom någon kroppsöppning och utför det den ska för att göra dig frisk. Hela tiden övervakad via mobilnätet av kirurg någon annanstans på jorden (beskrivs på full allvar nr 3 i tidningen Mobil Business, www.mobilbusiness.se).

4G har en konkurrent i det fasta bredbandet, den optiska fibern, och en annan diskussionspunkt gäller hur de olika aktörerna ska kunna samsas om trafiken i "rören i gatorna" där fibern ligger. Där väntar sig branschen ingripande och samordning från politiker och myndighet (läs Post- och telestyrelsen).

Politiken letar sig alltså in på teknikkonferensen. Den inleddes också av infrastrukturminister Åsa Torstensson som sade att nu har regeringen bestämt ett bredbandsmål för Sverige: År 2020 ska 90 procent av befolkningen ha tillgång till mycket snabbt bredband,100 mb/sek.

Det kan jämföras med den internetstatistik som varje år presenteras vid konferensen av forskningsinstitutet World Internet Institute: 2009 har 83 procent av befolkningen tillgång till internet och 75 procent har tillgång till bredband. Många har alltså redan "bredband", men långsamt sådant, ADSL och kabelmodem dominerar, vilket betyder att den snabba fibern ännu inte nått ut i särskilt hög utsträckning.

I rapporten framgår även att internet kryper ner i åldrarna. För några år sen var den ålder då barn börjar använda nätet 9 år. Nu har varannan 4-åring kontakt med nätet!

Mer intressant internet-statistik finns i "Svenskarna och internet 2009"- Den går att kostnadsfritt ladda ner från sajten .

Rapporten från .se-stiftelsen finns också gratis:
 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".