Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny kunskap om hur minnen blir till

Publicerat tisdag 10 november 2009 kl 06.05
Nyckeln till långtidsminnet testas på möss. Foto: Wikimedia

Svenska forskare har kommit ett steg närmare i förståelsen om hur vårt långtidsminne fungerar. Detta genom att ha skapat genförändrade möss där man kan slå på och stänga av bildandet av långvariga minnen. Enligt forskarna är det här viktig kunskap om hur minnen blir till.

– Vad vi har hittat är en nyckel till bankfacket i storhjärnebarken, där minnen förvaras permanent, säger säger Lars Olson vid Karolinska Institutet, som har lett studien.

"Bankfacket" där våra långvariga minnen lagras är hjärnbarken, ett virrvarr av runt 10 miljarder nervceller. De långvariga minnena består helt av de kopplingar som finns mellan nervcellerna, kopplingar som kallas synapser.

– Det som händer när man lär sig, är att kopplingarna byggs om litegrann. Det kanske blir lite fler av vissa synapser, lite färre, lite större, lite mindre. Det är på det sättet som minnen lagras varaktigt.

Hur det här går till på cellnivå har Lars Olson och hans kollegor nu kunnat förstå mer om. Det visar sig att en molekyl på nervcellernas yta som kallas nogo-receptor 1 spelar en viktig roll när synapser bildas. För att förstå vilken roll nogoreceptorn har, skapade forskarna genförändrade möss, där en gen för att skapa nogoreceptorn ständigt var påslagen. Det visade sig att mössen inte kunde omvandla sina korttidsminnen till långtidsminnen. Men när mössen gavs ett ämne i maten som stängde av den här genen så kunde de plötsligt lära sig nya saker, berättar Lars Olson.

De här försöken har alltså gjorts på möss, fungerar människor likadant?

– Det gör de med allra största sannolikhet och därför hoppas vi att det här undersökningarna ska kunna få betydelse för människor när man har problem med minnet och med föränderlighet i hjärnan. Det kan gälla vid stroke och inte minst vid Alzheimers sjukdom, där man ju får stora problem med minnet, säger Lars Olson.

Jon Torkelsson
jon.torkelsson@sr.se

Referens:
A Karlen, T.E. Karlsson, L Olson et al. Nogo receptor 1 regulates formation of lasting memories. PNAS, published online november 2009.

Tidigare publicerat på samma ämne:




Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".