Krokodilupptäckaren Paul Sereno, i käkarna på den sedan tidigare kända "SuperCroc". I handen: fossil av "DogCroc". Foto: Scanpix/AP Photo/National Geographic.

Världen där krokodilerna regerade

För runt 100 miljoner år sen var krododilerna kungar i tillvaron - i alla fall i det område som vi idag kallar Saharaöknen. Det slår forskare fast efter att hittat fossiler av tidigare helt okända krokodilarter.

I Sahararegionen, som för 100 miljoner år sedan var varm och fuktig, levde minst ett halvdussin krokodilarter som var för sig var mycket specialiserade och som tillsammans hade delat upp ekosystemet mellan sig beroende på matpreferenser och beteenden.

Det säger amerikanska och kanadensiska forskare efter att grävt fram och granskat en lång rad krokodilfossiler.

Flera av de krokodilarter vars fossil har undersökts är helt nya upptäckter och forskarna har roat sig med att ge dem utseendebaserade smeknamn som "råttkrokodilen", "vildsvinskrokodilen", "hundkrokodilen" och "pannkakskrokodilen". Den senare ska ha varit runt sex meter lång och haft en bred, platt, pannkaksliknande käke.

Forskarna säger att de förvånades över hitta så många arter från samma djurgrupp och tidsperiod på samma ställe.

Undersökningarna tyder på att de flesta av de här krokodilerna gick upprätt på två ben och att en del av djuren var så stora att de måste ha injagat skräck även i större dinosaurier.

De här nu utdöda krokodilsläktingarna rörde sig smidigt och snabbt både i vatten och på land. Och de förmågorna i kombination kan, enligt forskarna, vara en förklaring till att krokodilerna inte bara levde och frodades under dinosaurieeran utan även överlevde dinosaurierna.

Enligt en studie av skallarna på fossilerna kan dåtidens djur ha varit något mer intelligenta än dagens stora reptiler - kanske just för att de nu utdöda djuren inte nöjde sig med att ligga i vattnet, i väntan på att ett lämpligt byte skulle dyka upp.

– De kan ha besuttit en något mer sofistikerad hjärna än nu levande släktingar eftersom aktiv jakt på land vanligen kräver mer hjärnkraft än vad en stilla väntan på ett byte gör, säger paleontologen Hans Larsson från McGill University i Montreal i ett uttalande, enligt Reuters.

Lisen Forsberg
lisen.forsberg@sr.se

Länkar:

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista