Munkar sjunger gregorianskt vid klostret i Heiligenkreuz, söder om Wien, Österrike. Foto: AP

Inne med gregoriansk sång i kloster

Den legendomspunna tusenåriga gregorianska sången verkar vara på återtåg inom den katolska klostervärlden. I en unik kartläggning av den gregorianska sångens ställning idag har musikvetaren Karin Strinnholm Lagergren besökt drygt 20 europeiska kloster.

Gregoriansk sång kallas ofta "den sjungna bibeln", och var den verkligen kommer ifrån förblir ett mysterium.

Enligt legenden viskade den helige ande, i form av en duva, sångerna i örat på påven Gregorius på 600-talet. Denna legend om ett gudomligt ursprung förklarar att gregoriansk sång på latin i århundraden var strängt påbjuden som gudstjänstmusik inom den katolska kyrkan.

När dessa krav lättades på 1960-talet tog många kloster snabbt chansen att skapa helt ny musik med begripliga texter på modersmål - till exempel sången "Levande kärlekslåga", som  karmelitsystrarna i Glumslöv sjunger.

Men den musik som många först var så glada att äntligen få slippa verkar ha lämnat ett tomrum efter sig.

Karin Strinnholm Lagergrens främsta slutsats efter kartläggningen av musiklivet i dagens europeiska katolska kloster är att de slitsarka, ursprungliga gregorianska sångerna, på vacker, om än obegriplig, latin är på väg tillbaka

– Som en munk sa som jag intervjuade "Den gregorianska Salve Regina, den kan man sjunga varje dag. Man blir aldrig trött på den. Men ny musik den kan man tröttna på efter ett tag.", berättar musikvetaren Karin Strinnholm Lagergren

Referens:
Karin Strinnholm Lagergren,  doktorerade med avhandlingen "Ordet blev sång" vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.

Ylva Carlqvist Warnborg
vet@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista