1 av 2
Grafen i mycket stor förstoring. Foto: Wikimedia commons.
2 av 2

Supertunt material kan massproduceras

Svenska forskare publicerar nu en studie som kan få stor betydelse för att föra det märkliga materialet grafen från forskarlaboratoriet till produktion och användning. Grafen är ett supertunt kolmaterial som kan komma till användning i framtidens elektronik – bara man just kommer på sätt att producera det.

Grafen är inte bara tunt, det är atomtunt - ett enda lager av kolmolekyler. Som ett hönsnät i atomskala. Att över huvud taget få fram detta flortunna kolmaterial lyckades engelsmannen André Geim med 2004 och sedan dess har det varit en frenetisk forskningsaktivitet kring grafén. 

Grafen har en del mycket användbara egenskaper. Elektroner rör sig till exempel blixtsnabbt i det, det är något som intresserar elektronikindustrin. 

Geim tillverkade sitt grafen med brutalt enkla metoder: Genom att helt enkelt från grafit skala av lite i taget med hjälp av en tejpremsa, tills han hade ett atomtunt lager kvar. När lagret visade sig ha förväntade egenskaper till exempel vad gällde resistans, då visste han att han lyckats. 

Men tejpremsametoden kan man inte precis använda i en fabrik. Professor Mikael Fogelström på Chalmers kan nu avslöja sin medarbetare Sergey Kubatkins resultat från en mer industrivänlig grafenproduktionsmetod som utvecklats vid Linköpings universitet i en forskargrupp ledd av Professor Rositza Yakimova.

– Man tar kiselkarbid, som är en blandning av kisel och kol, och så hettar man upp det och förångar kislet enkelt talat. Då blir översta lagret ett grafenlager som kan vara en atom tjockt. 

Nu ligger vägen öppen till fabriksproduktion men än vet ingen riktigt hur grafenet kommer användas. I röntgenutrustningar kanske, på olika sätt i datorer - kislet där blir nog kvar tror Mikael Fogelström - men:

– Kombinerad elektronik med grafen och kisel där de båda har sina olika styrkor, det tror jag säkert kommer, säger Mikael Fogelström.

Referens: Quantum resistance standard based on epitaxial graphene av A. Tzalenchuk, S. Lara-Avila, A. Kalaboukhov, S. Paolillo, M. Syväjärvi, R. Yakimova, O. Kazakova, T.J.B.M. Janssen, V. Falko och S. Kubatkin. Nature Nanotechnology Advanced Online Publication, 17 januari 2010.

Tidigare publicerat på samma ämne:


Länkar:

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".