Rekordstor DNA-kartläggning ska visa vilka gener som ger olika egenskaper hos hönor.

Höns visar genvägar till vårt DNA

I Uppsala har forskare gjort en mycket stor DNA-kartläggning av en lång rad olika hönssorter för att förstå generna bättre - hos såväl djur som människor.

Nu kommer husdjuren, som vi avlat fram under tusentals år, till ny nytta när det gäller att förstå vilka gener som styr egenskaper hos djur, men också hos oss människor.

Forskare i Uppsala har nu slutfört en grundlig DNA-kartläggning av de olika hönssorter som vi har idag, för att lära sig mer om genernas funktion. Kartläggningen presenteras i tidskriften Nature.

– Vi har på ett storskaligt sätt analyserat och kartlagt hela arvsmassan, från grupper från en och samma art, säger Leif Andersson, professor i funktionsgenomik vid Uppsala universitet.

En så stor DNA-kartläggning har aldrig gjorts förut på någon ryggradsdjursart och inte heller på människan, säger Leif Andersson.

Målet med DNA-kartläggningen av hönssorter är att förstå vilka gener som ger olika egenskaper, som färg, fortplantningsförmåga och kroppstillväxt.

Det fina med att använda husdjur i en sån här genstudie är att det inom samma djurart finns många olika varianter att jämföra. Det finns ett vilt ursprungsdjur samt en mängd framavlade raser med vissa genetiska olikheter sinsemellan.

Samtidigt är djuren inom en ras mycket lika. Till exempel är alla värphöns bra på att lägga ägg och alla broilers, dem som vi äter, är bra på att växa fort.

Ställer man därför en DNA-karta från en värphöna bredvid en DNA-karta från en broiler kan man snabbt se på vilka punkter som generna är olika. I slutändan, när man har jämfört och kommit fram till vad exakt som skiljer, kan man koppla generna till de specifika egenskaperna.

Forskarna är precis bara i början av det här jämförelsearbetet. Men med tiden lär man också få nya ledtrådar om människan, säger Leif Andersson. Hittar man till exempel gener som tycks vara centrala för att styra fortplantningen eller påverka insulinet hos höns kan man fokusera på motsvarande gener hos människan och se om de tycks vara lika viktiga hos oss.

– De flesta gener som hönan har finns också hos människan, säger Leif Andersson.

– Och i de allra flesta fallen så har generna en liknande funktion hos hönan och människan. Så de basala mekanismer vi kan lära oss om i hönan, kan vi därför använda som modell för att förstå hur gener fungerar hos människan.

Lisen Forsberg
lisen.forsberg@sr.se

Referens:
Rubin, C-J et al. Whole-genome resequencing reveals loci under selection during chicken domestication. Nature 10 mars 2009. Doi:10.1038/nature08832.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".