Den ängsliga hjärnan och den nöjeslystna.

Dagens Vetandets värld handlar om det mänskliga temperamentet och dess bakomliggande biologi.

Den psykologiska vetenskapen räknar med tre grundläggande faktorer som styr vårt temperament. Man kan vara en ängslig person eller en orädd. Man kan vara nyhetssökande och ständigt sugen på sensationella upplevelser eller nöja sig med inte särskilt mycket omväxlingen alls. Man kan slutligen vara mycket sällskaplig eller ensamvarg.


De flesta människor ligger någonstans i mitten på de olika skalorna, men det finns också gott om extrema personlig-heter. De tre faktorerna är oberoende av varann, vilket innebär att man kan vara mycket ängslig, men samtidigt ha ett väldigt behov av nya kittlande erfarenheter. Olika kombinationer av personlighetsdrag ger massor av skilda typer av personligheter.


Man vet idag inte särskilt mycket om vilka hjärnsystem som styr sällskapligheten. Däremot står det klart att det är det limbiska systemet och en struktur som heter amygdala som avgör hur ångestbenägna, ängsliga och försiktiga vi är. Man kan vara född ångestbenägen, men man kan också bli det på grund av det man upplever. I båda fallen är amygdala överaktiv. När det gäller nyhetssökandet spelar den hjärnstruktur som kallas basala ganglierna en avgörande roll. Basala ganglierna är framför allt kända för att vara grundläggande för vår rörelseförmåga.


I Vetandets Värld om det mänskliga temperamentet och dess bakomliggande biologi intervjuas Stefan Hansen, professor i biologisk psykologi vid Göteborgs universitet.


Redaktör är Charlotta Sjöstedt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".