1 av 4
2 av 4
Denisova-grottan ligger i Altaibergen i Sibirien. Grottans plats är markerad med röd stjärna på denna karta. (Klicka på bilden för förstoring.)
3 av 4
Arkeologisk konferens i Denisova-grottan, där det nya människofyndet gjorts.
4 av 4
Vy över utgrävningens fältläger, sett från en klippa ovanför Denisova-grottan.

Benbitar kan vara från ny människoart

Vad som skulle kunna vara en tidigare okänd form av människa har hittats i en grotta i södra Sibirien. Svenske professorn Svante Pääbo är en av forskarna som gjort DNA-analys på fynden. Men docent Lars Werdelin är skeptisk till om det verkligen är en ny människoart man funnit.

Människofyndet som hittats i Denisova-grottan - i Altaibergen, Sibirien - tillhör inte Homo erectus, som lämnade Afrika för ungefär 2 miljoner år sedan. Det är inte heller en neandertalare, som lämnade Afrika för en halv miljon år sedan. Det är inte heller en Homo sapiens, som lämnade Afrika för 50000 år sedan.

– Det är en ny form av människa, det är en utvandring från Afrika vi inte känner till hittills, säger pofessor Svante Pääbo, vid Max Planck-institutet i Tyskland.

I grottan, där det finns gott om spår av olika människosläktingar under längre period, har Svante Pääbo och hans kollegor analyserat DNA från ett lillfinger som hittats i grottan och som tycks tillhöra en tidigare okänd form av människa.

Men docent Lars Werdelin på Naturhistoriska riksmuseet, tror inte att kollegorna har upptäckt en ny form av människa, med en tidigare okänd utvandring från Afrika. Snarast kan det handla om en Homo heidelbergensis menar han.

– Som jag uppfattar det finns det ingen anledning att åberopa några okända arter, eller okända invandringar från Afrika för att förklara det här. Utan jag tror att det här tillhör den tidigare okända arten Homo heidelbergensis som hade en invandring för ungefär en miljon år sen, säger Lars Werdelin.

Svante Pääbos forskarlag ska nu analysera mer DNA från det sibiriska lillfingret för att ta reda på om det tillhört en hittills okänd människoart eller om det handlar om en form av en tidigare känd art. Som exempel på olika former inom en art kan man till exempel ta skillnader mellan olika hundar, som exempelvis tax och schäfer.

– Vi började med att vara väldigt entusiastiska och säga det här är en ny art, vi ska ge det ett namn. Men innan vi har sett på kärngenomet,på resten av genomet så vill vi inte göra det och ta ställning till om det verkligen är en ny art, säger Svante Pääbo.

Referens:     
Krause, J. et al. The complete mitochondrial DNA genome of an unknown hominin from southern Siberia, Nature, vol 464, 2010. DOI: 10.1038/nature08976.

Länkar:

Släktet Homo

Släktet Homo, dit vår egen art hör, uppstod i Afrika för drygt två miljoner år sedan. Dess historia är med andra ord relativt lång. Här är ett urval av arter inom släktet:

- Homo erectus. 1,5-0,03 miljoner år sedan. Asien.
- Homo heidelbergensis. 1,0-0,35 miljoner år sedan. Afrika, Europa.
- Homo neanderthalensis. 0,35-0,02 miljoner år sedan. Europa, västra Asien.
- Homo sapiens. 0,2 miljoner år sedan-nutid. Hela världen.
- Homo floresiensis. 0,1-0,01 miljoner år sedan. Flores.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".