Ny upplaga av omdiskuterad rödlista

Naturvårdsverket arbetar just nu på en uppdaterad variant av ”Rödlistan” - den lista över vilka svenska djur och växtarter som är hotade på något sätt. Ett av få verktyg för att mäta hälsotillståndet i naturen, anser många, men en lista som mött en hel del kritik för att vara missvisande.

–Den här gången kommer vi ju att undersöka en del alger och andra havslevande organismer som tidigare inte täckts in, säger Ulf Gärdenfors docent på Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala. En av institutionerna som arbetar med den nya upplagan av rödlistan, som när den är färdig beräknas täcka in ungefär 22 000 arter.

I den senaste rödlistan, som publicerades år 2000, bedömdes 20 procent av dom arter som totalt undersökts som rödlistade på något sätt –Det vill säga ansågs vara hotade, missgynnade eller försvunna. Hur proportionerna kommer att förändras i den nya rödlistan är det fortfarande för tidigt att säga, eftersom de preliminära resultaten blir vara klara först till våren.


Alla inte överens om rödlistans trovärdighet

Enligt Ulf Gärdenfors är dom flesta överens om att rödlistan är ett bra mått på hur skyddsvärt ett viss naturmiljö är, men det finns dom som är kritiska. Per Simonsson, skogsekolog på SCA i Sundsvall, är en av dem. Han anser att insamlingen av fakta, allstå bedömningen av vilka arter och hur många individer av de som finns i ett visst område, är för osystematisk och att risken för felbedömningar av en arts utbredning och situation troligen är stor.

–Vi ska veta att hotbedömningarna på rödlistan i dagsläget ofta bygger på observationer som enskilda individer lämnat in, och att många av de här arterna är väldigt svåra att identifiera. Ett jobb, enligt som Per Simonsson väldigt få personer i Sverige har kompetensen att klara av.


Kanske, menar han, skulle en lösning vara mer strukturerade inventeringar där man bestämmer alla arter som finns inom ett visst område. Och att det görs i flera olika typer av skog som har olika ålder.


Bästa tillgängliga alternativet


Ulf Gärdenfors, som är en av dom som arbetar med rödlistan på Artdatabanken, håller med om att det finns brister med rödlistan men menar att den ändå är ett bra mått på hur ovanliga arter är.

–Med tanke vilken typ av information vi har tillgång till idag så finns det knappast någon bra alternativ metod för att bedöma hotbilden kring våra svenska djur och växtarter.

Slutgiltigt beslut om vilka arter som ska finnas på den nya rödlistan tas av naturvårdsverket under 2005.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".