Högutbildad döljer tidig demens

Det är svårt att uppäcka tidiga tecken på demens hos högutbildade visar en ny avhandling från Sahlgrenska akademin. Mätningar av ryggmärgsvätskan visar att till exempel plackbildning i hjärnan kan ha gått längre hos en högutbildad än en lågutbildad, trots att de har liknande demenssymtom.

Trots mer sjuklighet i hjärnan uppvisade de med högre utbildning samma tecken på till exempel glömska som patienter med lägre utbildning.

Förklaringen, enligt avhandlingen, kan vara att symtomen dämpas av den reservkapacitet som finns i hjärnan.

Att demenssjukdom yttrar sig senare hos människor med högre utbildning kan man se som att utbildning faktiskt skyddar mot demens.

Men frågan är om det är utbildning i sig som skyddar eller om det är så att det i gruppen högutbildade finns en överrepresentation av folk som av något annat skäl står emot demenssjukdomens yttringar.

Sedan tidigare är det känt att en aktiv livsstil är bra för hjärnan, det säger Miia Kivipelto som är professor på Aging Research Center på Karolinska Insititutet. Och det stödjer teorin att även utbildning skulle vara bra för hjärnan.

Det kan vara så att högre utbildning, eller en aktiv hjärna, på något vis skyddar hjärnan mot demenssjukdomarna sjukdomsuttryck. Men konsekvensen kan då bli att sjukdomen upptäcks i ett senare stadium vilket ställer nya krav på anhöriga och sjukvården för att sjukdom ska kunna upptäckas så tidigt som möjligt.

Att utbildning ofta används i studier om demens beror till stor del på att det är lätt att göra statistik, eftersom det handlar om tydligt urskiljbara grupper.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista