Så avslöjas gökvävarens fusk

Den afrikanska gökvävaren lägger precis som vår gök sina ägg i andra fåglars bon. Nu har forskare studerat hur de våldgästade fåglarna gör för att avslöja inkräktaräggen.

Hos oss är det har göken som lägger sina ägg i andras bon och låter dessa andra ruva och småningom mata ungarna. Gökvävaren uppvisar alltså samma beteende.

Men de ofrivilliga fosterföräldrarna genomskådar ibland bluffen – och kastar ut äggen. Hur avgör de då vilka ägg som inte borde vara där? Den frågan ställde sig forskare i England och Sydafrika, gällande en afrikansk gökvävare.

Forskarna jämförde gökvävarens ägg med värdfåglarnas. De gjorde det inte bara med hjälp av sin egen, mänskliga, syn utan på ett sätt som ska motsvara hur fåglar ser. Bland annat kan de uppfatta färgskillnader och ljusvåglängder som är osynliga för oss.

Forskarna la också konstgjorda ägg av olika utseende i värdfåglarnas bon för att se om de blev accepterade eller utrullade.

Vad får värden att fatta misstanke? var frågan. Är det till exempel skillnad i färg, i ljus-mörkt, i var det finns mönster eller hur småbrutet mönstret är?

Till en tredjedel kunde färg och olika typer av variationer i mönstret på äggen förklara varför ägg blev avslöjade och utstötta. Men till största delen måste det bero på andra faktorer, som forskarna ännu inte kunnat komma på.

Här har en evolutioär kapprustning under lång tid utvecklat sofistikerade anpassningar mellan arterna: Gökvävaren har blivit allt bättre på att kopiera värdarnas ägg, värdarna allt bättre på att avslöja bluffägg.

Samma pågår här hemma: Men våra gökar och de DE snyltar på har haft kortare tid på sig för anpassningen. Afrikas ekosystem är äldre – och anpassningar som de här har kommit längre. 

Studien publiceras i den amerikanska vetenskapsakademins tidskrift. Forskarnas sammanfattning av artikeln kan du hitta .

Referens: Claire N. Spottiswoodea, Martin Stevens: Visual modeling shows that avian host parents use multiple visual cues in rejecting parasitic eggs. Proceedings of the National Academy of Sciences, April 2010. Published online before print April 26, 2010, doi: 10.1073/pnas.0910486107.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista