Svagt vetenskapligt stöd för diabeteskost

Det vetenskapliga underlaget för kostråden som diabetiker får är magert, enligt en ny sammanställning. Slutsatsen blir att diabetikerna lika gärna kan få bestämma mer själva över vad de ska äta.

Den som insjuknar i diabetes får råd att äta en blandad kost enligt tallriksmodellen och regelbundna mellanmål. Men det vetenskapliga underlaget för de råden är svagt, enligt en rapport från Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering (SBU).

– Vi överraskades av att det vetenskapliga underlaget för den kost man länge har rekommenderat är såpass magert, säger professor Kjell Asplund, som har lett arbetet med rapporten.

– Det har manat oss till viss ödmjukhet kan man säga, och det är väldigt mycket nya studier på gång. Så det kan hända att man så småningom får ompröva dagens riktlinjer, menar han.

Statens Beredning för Medicinsk Utvärdering har gått igenom massor av studier om mat och diabetes från 1980 och framåt. De har funnit ett visst vetenskapligt stöd för är att det är bra med grönsaker, baljväxter och fisk, och att det är viktigt att hålla nere kalorierna. En måttlig mängd kaffe och alkohol går också bra att dricka. Men annars är vetenskapen inte så tydlig.

På senare tid har många diabetiker börjat äta en kost nästan helt utan kolhydrater men med mycket fett. Det har inte gjorts några tillräckligt stora studier om sådan kost, säger Kjell Asplund. Därför kan man varken säga att sådan kost är bra eller dålig.

Och vården bör därför låta diabetespatienter pröva alternativ kost om de själva vill, menar han.

– Det finns nog större utrymme, än vi har ansett tidigare, att om man har misslyckats med en kost pröva en annan kost. Men man ska göra det under kontrollerade betingelser så att det inte spårar ut med blodfetterna till exempel.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista