1 av 3
En modern människas skelett syns i bakgrunden, till vänster och ett skelett från en neandertalare till höger.
2 av 3
Genetikern Svante Pääbo med en skalle från en neandertalare.
3 av 3
De tre ben från neandertalare som det mesta av genomet hämtats ur.

Neandertalare lever än i dag - inom oss

Människor och neandertalare fick barn med varann, vilket ledde till att de flesta människor som lever idag har neandertalargener i sig. Det står nu klart efter att forskare presenterat en detaljerad kartläggning av vår närmsta släktings genmaterial. Bakom upptäckten står den svenske genetikern Svante Pääbo.

De flesta av oss idag levande människor har gener i oss som vi fått från neandertalaren, eftersom människor och neandertalare fick barn med varandra.

– Om man har sin genetiska bakgrund i Europa-Asien har man ett litet bidrag från neandertalarna. 2-4 procent av genomet kommer från neandertalaren. Det innebär att det finns ett litet bidrag bland människor idag från den här tidigare människoformen. Om man så vill är neandertalarna inte helt utdöda, utan de lever vidare lite grann i vissa människor idag, säger Svante Pääbo, vid Max Planck-institutet för evolutionär biologi i Leipzig i Tyskland.

För ett drygt år sedan presenterades ett första utkast av neandertalarnas genom, alltså hela dess arvsmassa. Nu har forskarna nått längre i kartläggningen och kunnat jämföra neandertalarnas DNA med idag levande människors.

För första gången ser man då bevis för att vi alltså har beblandat oss med vår närmsta släkting neandertalaren och tillsammans med dem fått barn. Det innebär en radikalt ny bild av människans evolution. Den populäraste evolutionsteorin fram tills idag har varit att alla idag levande människor har ett gemensamt urspung i Afrika - den så kallade out-of-africa-teorin. Men den är alltså felaktig.

Det är dock bara människor med sitt ursprung i Europa och Asien som bär på gener från vår mer primitiva släkting. Afrikaner har inte blandat sig med neandertalaren. Forskarna tror därför att beblandningen skedde för ungefär 50 000 år sen, alltså strax efter det att den moderna människan lämnade Afrika.

– Så allting tyder på att det här är ett tidigt bidrag som förmodligen hände i mellersta östern, spekulerar vi, och när moderna människor kommer ut ur Afrika, de som sen kommer att befolka hela Asien och Europa, säger Svante Pääbo.

Kartläggningen innebär också att forskarna nu kan se exakt vad som skiljer den moderna människan från neandertalaren.

– Och där presenterar vi en lista på de 20 toppkandidaterna vi har. Där finns en gen, RUNX2, som påverkar skelettutveckling i kraniet och i bröstkorgen, på ett sätt som nästan påminner lite om de skillnader som finns i neandertalare och moderna människor, säger Svante Pääbo.

Mer om den här upptäckten hör du i dag fredag i Vetandets värld, klockan 12.10 och i Veckomagasinet, klockan 13.20, i P1.

Referens:
Green, R.E. et al. "A Draft Sequence of the Neandertal Genome", Science 7 May 2010, Vol 328. Doi: 10.1126/science.1188021.

Burbano, H. A. et al, "Targeted Investigation of the Neandertal Genome by Array-Based Sequence Capture", Science 7 May 2010, Vol 328. Doi: 10.1126/science.1188046.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista