1 av 5
Olja från läckaget i Gulfen har nått Louisianas våtmarker.
2 av 5
National Wildlife Federation undersöker oljan i våtmarkerna.
3 av 5
En trefärgad häger fiskar i ännu rent vatten utanför Louisianas kust. Men kustfåglar riskerar att drabbas av oljan som nu driver in.
4 av 5
Oljan i Mexikanska golfen.
5 av 5
Craig Venter
veckomagasinet fre 21 maj

Oljan driver in i Mississippideltats våtmarker

Oljan i Gulfen driver in i Mississippideltat. Men den formar också moln under ytan och förs iväg med havsströmmarna. Craig Venter har kommit ett steg längre i arbetet med att göra konstgjort liv – nu har han konstruerat en fungerande syntetisk kromosom. Mobiltelefonerande ökar inte risken för hjärntumör, enligt en ny studie. Men det finns skäl att se kritiskt på resultaten.

Nu börjar oljan från läckaget i Mexikanska Golfen driva in i våtmarkerna i Missisippideltat. Men det är inte bara i ytan den finns, man har också sett olja djupt nere i vattnet, moln av små oljedroppar i den fria vattenmassan. Där har den fångats upp av starka havsströmmar som drar den mot Floridas kust.

Vi talar med Olof Lindén, professor i marin miljövård vid World Maritime University i Malmö om vad som händer med oljan och vad den kan ställa till med. Han menar, trots oljans negativa konsekvenser, att det är att överdriva att kalla händelsen i Golfen en miljökatastrof. Överfiskning och övergödning är mer katastrofala, menar han.

Konstgjort liv är målet för den amerikanske forskaren Craig Venter. Han försöker att syntetiskt konstruera bakterier som ska kunna hjälpa mänskligheten med några av våra stora utmaningar: Som klimatfrågan och energiförsörjningen. Kanske kan specialbyggda bakterier till exempel rensa bort lite koldioxid ur luften, eller göra bilbränsle.

I veckan rapporterades ett nytt steg i det här arbetet: Venter med kolleger har lyckats göra en helt konstgjord kromosom, och få den att fungera, utan problem, i en levande cell. Rolf Bernander vid Uppsala Universitet tycker att framsteget är spännande men säger att det ännu är en bra bit kvar till konstgjort liv.

Mobiltelefonerande ökar inte risken för hjärntumör. Det är en slutsats i den internationella Interphone-studien som i veckan publicerades i tidskriften International Journal of Epidemiology. Men Interphone-studien har fått kritik för att den till stor del finansieras av mobiltelefonindustrin, som kanske inte precis har intresse av att hitta hälsofaror med telefonerna.

Ulrika Björkstén, reporter på Vetenskapsradion, skrev en bok om forskningen om hälsorisker med mobiltelefoni 2006 och har följt området sedan dess, har tittat närmare på studien och finner att frågeställningarna i den kan vara valda just utifrån mobiltelefonföretagens intresse att möta en folklig oro snarare än en sann strävan att ta reda på om det kan finnas hälsorisker med mobiltelefoni.

10 stora utsläpp

Mer om oljan hos Klotet:

Craig Venters resa

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".