Nytt samarbete ska skapa bättre skydd mot solstormar

En supersolstorm skulle i ett slag kunna släcka ner el, datorer och telefoni på hela kontinenter. Men samhället har i dag dålig beredskap för en sådan naturkatastrof – därför har nu svenska och amerikanska krismyndigheter inlett ett samarbete kring just solstormar.

En solstorm skjuter ut från solens yta som en molnaktig kanonkula, fylld av elektriskt laddade partiklar. Om en riktigt snabb solstorm kommer mot jorden och dess magnetfält har motsatt riktning mot jordens magnetfält, då kan stormens energi överföras till våra egna elektriska system och i ett slag grilla sönder transformatorer och slå ut el, telefoni och satelliter.

– Det handlar om något som skulle kunna få katastrofala följder i både Europa och Nordamerika, säger Lyric Winona Clark vid USA:s krismyndighet FEMA.

Tillsammans med sina kollegor är hon nu på Sverigebesök för att diskutera solstormsberedskap med MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap. Det handlar om hur Europa och Nordamerika ska skapa nätverk där man lätt kan sprida solstormsvarningar till bland annat elbolag, teleoperatörer och flygbolag.

Senast man tydligt märkte av en solstorm i Sverige var i oktober 2003, när Malmö plötsligt fick ett stort strömavbrott. Men det man mest befarar är en supersolstorm. Senast hände det 1859, och det kommer att ske igen, enligt solforskaren Henrik Lundstedt.

– Man spekulerar om att hela Europa skulle kunna få elavbrott, säger han.

Myndigheterna efterlyser bättre varningssystem, så att man kan stänga ner till exempel elen på ett ordnat sätt, i god tid, innan supersolstormen slår till.

Idag kan man varna, med viss säkerhet, i några veckor i förväg, säger Henrik Lundstedt. Men helt säker blir man bara några timmar i förväg. Så det behövs mer forskning, säger han.

– Ta fram den bästa grundforskningen. För då kommer man att göra de bästa förutsägelserna också, säger han.