Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Dollys pappa: - Det kan vara rätt att klona människor!

Ian Wilmut och fåret Dolly (Foto: PrB)

Kloningsexperten Ian Wilmut’s uttalande om att kloning av människor ska kunna vara tillåtet väcker uppmärksamhet. Men i Sverige han får stöd av sin kollega Outi Houvatta som är fertilitets- och stamcellsforskare vid Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

- Ian Wilmut har presenterat en ny idé som inte har diskuterats tidigare och där visar han en tydlig medicinsk indikation till varför man borde göra reproduktiv kloning, säger Outi Houvatta.

Det exempel då Wilmut menar att man borde kunna genomföra mänsklig kloning, handlar om de fall då blivande föräldrar båda bär på anlaget till någon svår ärftlig sjukdom, och där enda sättet att få fram ett befruktat foster utan sjukdomen skulle vara att ta fram en klonad kopia där det genetiska felet tagits bort -ett ingrepp som idag inte går genomföra efter befruktningen.

Ian Wilmuts uttalande, som publicerades i tidskiften New Scientist i torsdags, kommer bara veckan efter beskedet att ett koreanskt forskarlag för första gången lyckats klona fram en större mängd fungerande mänskliga stamceller - vilket är just startpaketet till en mänsklig kopia.

Ett tekniskt genombrott inom kloningsforskningen som gett både anhängare och skeptiker något att fundera på.

Att glänta på dörren till kloning av människor är något många kritiker fruktat ska leda till ett allmänt godkännande av mänsklig kloning, även när det inte finns några medicinska skäl till det. Men det är något som Ian Wilmut inte ställer sig bakom. Fortfarande finns många risker och problem som måste lösas med tekniken, och det behövs tydliga gränser för vad som ska vara tillåtet, och vad som inte ska vara det. Outi Houvatta menar att det är precis vad Ian Wilmut nu bidrar med, genom sitt tydliga exempel.

- Förhoppningsvis öppnar det ögonen på folk att man inte kan förbjuda någon metodik utan att veta konsekvenserna. Det här kanske ökar den biologiska och vetenskapliga diskussionen om vad det här egentligen är och vad det inte är, säger Outi Houvatta.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".